Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, SKEPPSÅS 4:1 SKEPPSÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt kyrkan.
En tidigmedeltida gravhäll med runinskrift fanns på Broocmans och Widegrens tid i
kyrkan. Denna är nu försvunnen. Stenen har legat som lock till en tidigmedeltida
gravkista och tillhör den allra första kristna tiden. Stenen har få motsvarigheter, närmast
jämförbara monument är en fragmentariskt bevarad gravhäll från grannkyrkan i
Fornåsa.
Texten har tolkats av både Broocman själv (som också ritade av den) och av Brate och
Wessén:
ehr:liggr:brutta:a:inastadnum:ok:giloh:bidum:vara:batr:noter:diera:sahl:til:ro:ok:tillada:
allum:kristnam:shalum” enl Brate och Wessén översatt med ”Här ligger Brodde till
Himstad och Gillög, Bedjom vårt fader vår för deras själ till ro och hugnad för alla
kristna själar” Himstad i detta fall borde kunna identifieras med byn Rimstad i
Skeppsås socken.
På kyrkogården står tre mycket välbevarade gravvårdar från 1600- talet uppställda. En
av dessa är av den för Östergötlands typiska kölbågetypen.
I början av 1900-talet ansågs den befintliga klockstapeln, som var placerad i
kyrkogårdens sydöstra hörn, vara i mycket dåligt skick. Tanken var att en kyrkobod
skulle byggas om till klockbod och gravkapell och att klockorna skulle flyttas dit från
klockstapeln. Boden kan eventuellt ha haft ett medeltida ursprung och haft funktionen
som tiondebod. Efter 1781 har den använts som sockenmagasin. Den gamla
kyrkobodens väggar visade sig vid närmare undersökning 1911 vara i mycket dålig
kondition. De revs och nya murar uppfördes av betonggjutning med hälften cementbruk
och hälften kalkbruk jämte singel och ”procentsten”. Byggnaden försågs med spåntak,
efter påläggningen struken med trätjära, blandad med kimrök.

Från socknen finns en karta visande den uppdelning av underhållet av kyrkmuren som
var tilldelat de olika gårdarna i socknen under 1700-talet. Av kartan framgår att
kyrkogården hade ett delvis annorlunda utseende än idag. Det nordvästra hörnet av den
är infällt och på platsen står en byggnad, sannolikt ett gravkapell eller en tiondebod.
Kyrkogården hade också fler ingångar, bland annat i öster och väster. Medan den
nuvarande öppningen i nordöst saknades.

I övrigt finns inte mycket information om äldre förhållanden på kyrkogården går att få
tag på i källorna. Av äldre bilder finns bara det ovan återgivna flygfotot från 1935.
1949 gjordes dock en omfattande dokumentation av kyrkogården, som fotograferades ur
alla upptänkliga vinklar. Materialet ligger i länsmuseets arkiv. Av fotona kan ses att
inga dramatiska förändringar ägt rum. Av det stora antal björkar som finns på bilderna
som en slags inre trädkrans finns dock bara ett fåtal kvar. Likaså har en del av det
mycket stora antalet grusgravar försvunnit.
Den gällande gravkartan är från 1952 och fortfarande giltig med undantag för någon
enstaka detalj.