Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, DJURGÅRDEN 1:1 BLÅ PORTEN

 Anlaggning - Historik

Historik
Portiken Blå porten står i dag som ensam symbol för det staket som omgärdade Djurgården från slutet av 1600-talet till 1800-talet. Portiken har också ett konstnärligt värde som exempel på 1800-talets dekorativa gjutjärnskonst.

KULTURHISTORISK BESKRIVNING OCH HISTORIK - På 1600-talet blev Djurgården en kunglig jaktpark. I slutet av 1600-talet hägnades jaktparken in för att hålla kvar viltet och förhindra rovdjur och tjuvjägare att ta sig in. I staketet fanns ett antal träportar som var blåmålade.
Då det kungliga jaktintresset avtog vid mitten av 1700-talet började allmänheten få tillträde till Djurgården. Området blev ett populärt utflyktsmål, så populärt att man kunde ta inträde. Avgiften fanns kvar för gående fram till 1862 och för åkdon fram till 1877.

Trots att Djurgårdsstaketet revs på 1820-talet fanns portarna kvar som entréer. Porten vid Djurgårdsbron ersattes 1848 av den nuvarande portiken i blåmålat och förgyllt gjutjärn. Den ritades troligen av Johan Adolf Hawerman, bekostades av Oscar I och göts i Brevens bruk.

År 1882 flyttades porten till dåvarande Skogsinstitutets entré på andra sidan Djurgårdsbron (i nuvarande Nobelparken), då den ansågs hindra trafiken på Djurgårdsvägen. År 1921 flyttades den på nytt, denna gång till Frescati där den utgjorde entréport till lantbruksakademins dåvarande anläggning vid Experimentalfältet. År 1965 förklarades huvudbyggnaden och Blå porten vid Experimentalfältet som byggnadsminnesmärke. I samband med att lantbruksakademins område togs i bruk för Stockholms universitet togs porten ned, restaurerades och flyttades 1966 till sin nuvarande plats i närheten av där den ursprungligen en gång stått.

KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter 2004