Stäng fönster Alingsås kn, ERSKA 15:1 ERSKA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ERSKA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 742, 1900: 1155, 1995: 2382 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett högt läge, med skolhus, i relativt välbevarad radby. Ingår i riksintresse tillsammans med höggravfält och fossil åkermark. I socknen ligger Gräfsnäs slott, numera ruin. Erska ligger ca 20 km norr om Alingsås. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den gamla, nu helt raserade kyrkans byggnadshistoria är oviss. Stenkyrka uppfördes troligen under medeltiden. I efterreformatorisk tid ombyggdes kyrkan i öster och erhöll ett tresidigt avslutat korparti med underligande gravvalv. Detta fanns senast 1623, då två minderåriga barn till Sten Lewenhaupt, innehavare av Gräfsnäs, begravdes där. Enligt avbildning från 1867 hade kyrkan ett murat vapenhus i söder, av okänd datering. Gräfsnäsgraven, eller Palbitziska graven som den också kallas, markeras med en 1888 uppkastad jordkulle på kyrkogården. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1885-87 efter ritningar av arkitekt Emil Viktor Langlet och anses vara en av hans mest välbevarade centralkyrkor. Kyrkan, som är uppförd av gråsten, har sexkantig plan, utan inre murstöd, och centraltorn. Sakristia tillbyggdes öster om koret 1971 efter ritningar av arkitekt Carl-Anders Hernek, vilken därefter ytterligare utvidgats i samband med arkitekt Ture Jangviks restaurering 1991. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är stramt utformad med ett rätvinkligt listverk i låg relief som indelar de vitputsade fasaderna. Fönstren är stickbågiga och placerade i tregrupper. De sex gavlarna pryds av bågfriser. Takmittens breda, glasade lanternin kröns av ett lågt kopparklätt torn. Huvudingången i väster markeras av en framskjutande portalrisalit. Kyrkorummet, med sina snedställda bänkar och sidoläktare, täcks av ett vinklat träpaneltak med ett brett takfönster mot lanterninen. Altarväggen, med sexkantig predikstol, är indragen mot rummets mitt, vilket förstärker centralkyrkokaraktären. Orgel i väster. Vid Jangviks restaurering 1991 återfick inredningen sin ursprungliga färgsättning i grått och brunt. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
