Stäng fönster Hylte kn, LÅNGARYDS PRÄSTGÅRD 2:4 LÅNGARYDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan hör till den större, byggd för 100 personer, och ligger i flack terräng i utkanten av samhället, på platsen för två föregångare. Kyrkogårdsmurens huvudentré flankeras av dubbla murade grindstolpar med pyramidformade plåthuvar. Den 1804 approberade ritningen av Per Wilhelm Palmroth, ÖIÄ, måste överges, då grundläggningen utförts innan ritningen anlänt. Kyrkan byggdes 1809-10 efter Palmroths nya ritningar 1807, avpassade till den lagda grunden. Invigningen 1816 förrättades av biskop Ludvig Mörner. Palmroths många originella förslag till inredningen förenklades, bl a slopades läktare längs långväggarna, med predikstolen inkomponerad mitt på norrväggen. Den först anlitade murmästaren Nils Widman misskötte arbetet och ersattes av Carl Fredrik Lindberg; inredningen utfördes av häradssnickare Nils Kramp. Exteriören är renodlat klassicictisk, medan interiören präglas dels av inredning från 1700-talets första hälft, dels av 1930-talets renovering, särskilt i korpartiet. PLAN OCH MATERIAL - Byggd enligt 1807 års ritning med rektangulärt kyrkorum och smalare, halvcirkelformad sakristia i öster, avdelad med hög skärm från koret, och torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden, samt i öster till sakristian, Byggd i sten, spritputsad i gråvitt, slätputsade omfattningar, grå cementsockel. Takfallen täckta med kopparplåt. EXTERIÖR - Långhuset har sadeltak, sakristian något lägre halvkonformat tak. Elegant öppen lanternin med svagt karnissvängt tak och tornur åt fyra håll. Lanterninen tillkom 1847 och ersatte den ursprungliga fyrsidiga huven med spira, kors och glob. Samtidigt insattes västgavelns lunettfönster. Otymplig fast handikappramp vid sydingången. INTERIÖR - Från byggnadstiden härrör själva rummet med sitt trätunnvalv och absiden, belyst av två fönster, samt det relativt ovanliga arrangemanget med avskärmad sakristia. Skranket är prytt av ett sirligt gallerverk upptill, troligen från sent 1800-tal, samt över dörrarna vapensköldar hållna av lejon, med Karl XIII:s respektive Karl XIV Johans namnskiffer snidade i trä av en mäster Bylander, Göteborg. Innertaket är målat ljust grågrönt, taklisten mörkare grågrön, väggarna vita. Färghållningen omtalas 1824 som övervägande svagt blå, med dekor i vitt och guld. På altarbordet framför skranket en altartriptyk i marmorstuck från 1933. Ursprungligen pryddes altaret av ett förgyllt kors med strålsol. I absidvalvet målning från 1933. Nummertavlor från 1846. Predikstolen på sydsidan är övertagen från den äldre kyrkan (Sven Segervall 1756), liksom dopfunten (1702). Bänkarna i fyra slutna kvarter är målade i grågrönt med listverk i gult och rött. Raka korbänkar. Västpartiet är välbevarat. Orgelläktaren pryds på bröstningen av samma slags gallerverk som korskranket. Läktarens tre pelarpar står fria, utan underbyggnad, med dubbla trapplopp. Orgelfasad från 1828. I vapenhuset äldre trägolv och torntrappa. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
