Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, BRÄNNÖ S:86 STORA KÄNSÖ

 Anlaggning - Historik

Historik
Den första karantänsanläggningen på Känsö stod färdig 1771.
När faran året därpå ansågs vara över drogs anstalten in och anläggningen övergick så småningom till en privatperson, som där inrättade ett sillsalteri.
Karantänsanstalter hade tidigare varit tillfälliga men gula feberns härjningar och Sveriges ökade handel med smittade länder stärkte behovet av permanenta karantänsanstalter. Med s.k. mineralsur rökning trodde man sig också omkring 1800 ha funnit en effektivare metod för varurening.
Känsö inrättades som permanent karantänsanstalt 1804, då kronan på nytt tillträdde anläggningen.
En helt ny karantänsanstalt byggdes av soldater 1816-18 under ledning av kapten Jacob Forsell och med karantänsanstalten i Marseille som förebild. Magasin, pesthus och observationssjukhus byggdes isolerade ute i vattnet med vindbryggor emellan. Intagningen till sjukhuset skedde underifrån och när någon sjuk skulle transporteras från sitt fartyg gällde &"skola håren tät vid huvudet avklippas samt huvud och ansikte tvättas i ättika, innan han liggande på sin koj nedsläppes uti båten, som sedan lägger till i öppningen inunder sjukhuset, varefter han med hissmaskin ur båten upphissas i badrummet och där utan att med händerna vidröras nedsänkes med koj och kläder uti badkaret; under badningen lossas med krokar och skärande verktyg kläderna från kroppen, så att den sjuke efter tio à femton minuter kan därutur allt med tillbörliga försiktighet som föreskriven och anbefalld blivit, upptagas, torkas och gnidas med ättika samt vidare, förflyttas till det för honom avsedda sjukrummet, &"
Parloiren tjänstgjorde som samtalsrum för besökare. Den är uppdelad i en ren och en oren avdelning, som skiljs åt av ett järngaller, ett grovt ståltrådsnät samt en golvränna där brinnande syror gav en desinficerande rök mellan de talande.
Känsö torn byggdes som utkikstorn för karantänsanstalten, men övertogs 1870 av lotsverket.
Karantänsanstalten upphörde på 1920-talet. Byggnaderna övertogs 1934 av försvaret som kustartilleriförläggning.
Omfattande upprustning har skett sedan 1968 efter ritningar av P. Persson.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X