Stäng fönster Gotland kn, VISBY PORTEN 3 KV PORTEN 3
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET PORTEN - Kvarteret Porten är rektangulärt i sin form och beläget på den nordöstra delen av norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Lancastergränd i söder och fastigheterna Norrbacke 8 och 9 i norr. Under 1800-talets andra hälft planerades för upprättandet av den så kallade Brunnsportsgatan, som var tänkt att utgöra en gräns mot kvarteret Norrbacke. Dessa planer genomfördes aldrig, Brunnsportsgatan blev aldrig någon gränd i egentlig mening. Kvarteret Porten ingick före den nu rådande fastighetsindelningen i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 82-86, 95, 134-137. Kvarteret tillhörde länge ett av de mindre attraktiva områdena i innerstaden. Under 1700-talet benämndes denna del av staden som Österklint. Den nordligaste delen utgjordes av hällmark och söder om denna fanns tre stora åkrar, Lundbergska åkern, Klockareåkern samt Biskopsåkern. Norderklint bebyggdes relativt sent och den tidigaste bebyggelsen tycks ha utgjorts av ej planlagda mindre trähus som bredde ut sig mellan åkrar och kålgårdar. Under 1760-talet började planläggningen och regleringen av norra Klintens bebyggelse. Tomterna kom att infästas framför allt under 1760-1780-talet. Kvarteret Porten tomtindelades år 1761 och bebyggdes sedan i snabb takt. Husen byggdes av fattigt folk och bestod av mindre par- eller enkelstugor, som ofta inhyste flera familjer. Enligt 1785 års husklassifikation kan man utläsa att samtliga tomter i kvarteret var bebyggda med ett trähus med brädtak, flera av tomterna hade även ett stall. En stor del av norra Klintens befolkning utgjordes av sjömän, timmermän och murare. Bebyggelsen utgjorde ända in på 1900-talet fattigmansbebyggelse, bland annat på grund av det perifera läget. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid infästet. Det är uppdelat i ett rutnätsystem som omfattar tio fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett bevarat skiftesverkshus från 1700-talet, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett eller flera gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Bevarade knuttimrade hus är relativt ovanliga i detta område, men ett av få exempel ligger på fastigheten Porten 5. Tre av fastigheterna är bebyggda med hus från 1800-talets senare hälft, vilka ursprungligen inrymde flerfamiljsbostäder. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Området har idag övergått till att vara ett område för högstatusboende. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren PORTEN 3 - Porten 3 är belägen i kvarterets nordöstra del, mot Norra Murgatan. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:136. Porten 3 har uppskattningsvis bevarat sin tomtgräns sedan den infästes och varit bebyggd sedan 1760-talet. Den först registrerade ägaren var stadsvakten Anders Wellin år 1762. Efter det har fastigheten under 1700- och 1800-talet bland andra ägts av en timmermansänka, en murare och en ringare. Enligt husklassifikationen 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och stall, båda byggnaderna försedda med brädtak. Troligen har det nuvarande bostadshuset sitt ursprung i ovan nämnda trähus, vilket sannolikt är ett 1600-talshus som är flyttats till tomten under 1700-talet. Fastigheten fick sin nuvarande tomtgräns under 1800-talets mitt. Kartor från tiden kring sekelskiftet 1900 visar att tomten då omfattade bostadshuset med gaveln mot Norra Murgatan och en mindre byggnad, möjligen det tidigare nämnda stallet, i det sydöstra hörnet mot gatan samt två mindre uthus i den sydvästra delen av tomten. År 1937 inköptes fastigheten av Föreningen Gotlands Fornvänner, men idag är den återigen privatägd. Vid en stor renovering under 1970 framkom ett bemålat 1600-tals tak sannolikt utfört av familjen Bartsch, vilket nu finns bevarat på Länsmuseet Gotlands Fornsal. Utöver bostadshuset finns det på fastigheten även en förrådsbyggnad från 1970-talet. Den är placerad med gaveln mot Norra Murgatan söder om bostadshuset. I samband med att förrådet uppfördes revs ett äldre uthus. Mot gatan avskärmas tomten från insyn av ett högt träplank, vilket bryts upp av en inkörsport försedd med överliggare. Den avskärmade trädgården är gräsbevuxen och har planteringar med buskar och äppelträd. Fastigheten betingar med sin mycket välbevarade struktur och bostadshus med ursprung från 1600-talet ett högt kulturhistoriskt värde. Genom sin karaktäristiska avskärmning och småskalighet har fastigheten även ett miljöskapande värde för kvarterets arkitektoniska helhet. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
