Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlskrona kn, AUGERUM 13:22 AUGERUMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - AUGERUM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1959, år 1900: 3966, år 1995: 6771

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Karlskrona utbruten 1680. Tjurkö utbruten 1888. Flymen kapellag inrättat 1908 och utbrutet 1920.

LÄGE OCH OMGIVNING - Augerums kyrka ligger på en höjd på Lyckebyåns östra strand. Den ersatte en på samma plats belägen medeltida kyrka, riven 1822. Kyrkan ligger i anslutning till Augerums gård och omedelbart öster om forsarna i Lyckebyån. Ett stycke öster om kyrkan finns en stor begravningsplats vilken även betjänar Karlskrona stad. Ett modernt församlingshem finns strax intill kyrkan. Vid forsarna finns en kvarnanläggning. Söder om kyrkan utbreder sig ett större järnåldersgravfält. Socknen var tidigare annex till Lösen och prästgården återfinns vid gränsen mellan de två socknarna knappt 2 km söder om kyrkan. Manbyggnaden vid Augerums gård är byggnadsminne. Socknen ligger strax norr om Karlskrona.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrkan var uppförd av sten, men i övrigt av okänd utformning. Enligt uppgifter från 1600-talet fanns ett klocktorn av trä mot kyrkans västra gavel, av okänd ålder. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats, möjligen med undantag av den södra långhusmuren, som kan ingå i nuvarande kyrkans korparti

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning med koret i söder. Den består av ett treskeppigt långhus med sakristia i södra delen, uppfört 1819-22 efter ritning av J. W. Gerss, samt av ett torn i norr från 1862. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen gråsten, med tegel i omfattningar.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören präglas av en stram klassicism: vitputsade fasader med profilerad, dragen list, hörnpilastrar och rundbågade fönsteröppningar. Södra fasaden har en mer profan prägel med två rader av mindre fönster. Tornet bryter av med sina rundbågsfriser och lanternin med sidogavlar och spira. Ingång sker i norr genom tornet. Kraftiga, toskanska träkolonner indelar det rektangulära kyrkorummet i ett bredare mittskepp och två smalare sidoskepp. De putsade väggarna indelas genom motsvarande pilastrar. Profilerade taklister uppbär tunnvalven, högre över mittskeppen och lägre över sidoskeppen. Altarpredikstolen i söder från kyrkans byggnadstid har formen av en antikiserande tempelgavel med toskanska kolonner.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.