Stäng fönster Gislaved kn, VILLSTAD 3:1 VILLSTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. På en avmätningskarta från 1783 kan man se kyrkogårdens utsträckning innan utvidgningen 1814 – 15. Planen är närmast kvadratisk med centralt placerade stigluckor i väster och öster. Söder om kyrkan står en klockstapel. På en storskifteskarta från 1813 ser vi att den nuvarande kyrkan uppförts. 1814 – 15 utvidgades kyrkogården, sannolikt åt söder, varvid hörnens vinklar där blev räta. Stigluckorna i söder och öster revs och ersattes av ingångar med putsade, huvtäckta pelare. I samband med dessa arbeten måste kyrkogårdsmuren av sten ha tillkommit. Denna har dock senare utökats och omlagts, men den västra sträckningen torde ännu vara ursprunglig. 1829 uppgavs att ”utom kyrkomuren äro fl ere träd planterade”. 1833 skall kyrkogården ha fått en mindre utökning, oklart i vilken riktning, men det bör ha varit åt norr. 1855 revs den västra stigluckan och ersattes av putsade pelare. 1857 – 58 företogs en större utvidgning som bör ha skett åt öster. 1869 tycks man ha infört linjebegravning. Endast ett mindre antal platser köptes för familjegravar. Detta verkar bli vanligt först in på 1900-talet. 1881 utvidgades kyrkogården åt nordost och 1902 på ett donerat område, öster om prästgårdsvägen. Sistnämnda torde vara kyrkogårdens sydöstra hörn. Vid nämnda tillfälle verkar det troligt att södra kyrkogårdsmuren omlades och fi ck nuvarande utsida av kanthuggen granit. 1916 började kyrkorådet spara äldre vårdar och placera dem längs västra kyrkogårdsmuren. Under 1900- talets första hälft var kyrkogården strikt planerad med rätvinkliga grusgångar mellan gravkvarteren och dess gravrader. I första hand den södra sidan upptogs av köpegravar, ofta med grusbädd och häck- eller stenram. Enhetligaste intrycket tycks sydöstra delen av kyrkogården gjort i detta hänseende med enbart häckinramade grusgravar. Nordöstra delen av kyrkogården tycks ha varit allmän linje, dock ej renodlad med enbart ensamgravar. 1943 försågs kyrkogårdsentréerna med nya smidesgrindar, ”Paradisets portar”, ritade av Kooperativa Förbundets arkitekt Dag Ribbing, Stockholm. 1958 utvidgades kyrkogården åt norr i enlighet med ett förslag av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson, Jönköping. Denna nya del inkorporerade en mindre gräsplan avsedd för friluftsandakter. Gravvårdarnas höjd begränsades till 90 cm. På gamla kyrkogården fanns tidigare inga fi xa regler. Ett bårhus uppfördes efter ritningar av arkitekt Boo D:son Widén och nämnde Ribbing ritade entrén till nya kyrkogården. Under 1900-talets senare del har grusgångar och grusbäddar med inramning i stor utsträckning borttagits på gamla kyrkogården, till förmån för sammanhängande gräsytor. |
