Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, VILLSTAD 3:1 VILLSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. På en avmätningskarta
från 1783 kan man se kyrkogårdens utsträckning innan
utvidgningen 1814 – 15. Planen är närmast kvadratisk med centralt
placerade stigluckor i väster och öster. Söder om kyrkan står en
klockstapel. På en storskifteskarta från 1813 ser vi att den nuvarande
kyrkan uppförts. 1814 – 15 utvidgades kyrkogården, sannolikt åt
söder, varvid hörnens vinklar där blev räta. Stigluckorna i söder och
öster revs och ersattes av ingångar med putsade, huvtäckta pelare.
I samband med dessa arbeten måste kyrkogårdsmuren av sten ha
tillkommit. Denna har dock senare utökats och omlagts, men den
västra sträckningen torde ännu vara ursprunglig. 1829 uppgavs att
”utom kyrkomuren äro fl ere träd planterade”. 1833 skall kyrkogården
ha fått en mindre utökning, oklart i vilken riktning, men det
bör ha varit åt norr. 1855 revs den västra stigluckan och ersattes av
putsade pelare. 1857 – 58 företogs en större utvidgning som bör ha
skett åt öster. 1869 tycks man ha infört linjebegravning. Endast ett
mindre antal platser köptes för familjegravar. Detta verkar bli vanligt
först in på 1900-talet. 1881 utvidgades kyrkogården åt nordost och
1902 på ett donerat område, öster om prästgårdsvägen. Sistnämnda
torde vara kyrkogårdens sydöstra hörn. Vid nämnda tillfälle verkar
det troligt att södra kyrkogårdsmuren omlades och fi ck nuvarande
utsida av kanthuggen granit. 1916 började kyrkorådet spara äldre
vårdar och placera dem längs västra kyrkogårdsmuren. Under 1900-
talets första hälft var kyrkogården strikt planerad med rätvinkliga
grusgångar mellan gravkvarteren och dess gravrader. I första hand
den södra sidan upptogs av köpegravar, ofta med grusbädd och
häck- eller stenram. Enhetligaste intrycket tycks sydöstra delen
av kyrkogården gjort i detta hänseende med enbart häckinramade
grusgravar. Nordöstra delen av kyrkogården tycks ha varit allmän
linje, dock ej renodlad med enbart ensamgravar. 1943 försågs kyrkogårdsentréerna
med nya smidesgrindar, ”Paradisets portar”, ritade
av Kooperativa Förbundets arkitekt Dag Ribbing, Stockholm.
1958 utvidgades kyrkogården åt norr i enlighet med ett förslag
av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson, Jönköping. Denna nya
del inkorporerade en mindre gräsplan avsedd för friluftsandakter.
Gravvårdarnas höjd begränsades till 90 cm. På gamla kyrkogården
fanns tidigare inga fi xa regler. Ett bårhus uppfördes efter ritningar
av arkitekt Boo D:son Widén och nämnde Ribbing ritade entrén till
nya kyrkogården. Under 1900-talets senare del har grusgångar och
grusbäddar med inramning i stor utsträckning borttagits på gamla
kyrkogården, till förmån för sammanhängande gräsytor.