Stäng fönster Krokom kn, ASPÅS FÖRSAMLINGSJORD 1:1 ASPÅS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - ASPÅS BEFOLKNINGSTAL -1805: 424, 1900: 1123, 1995: 880 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger nära den högsta punkten i ett landskap med krönbebyggelse och -odling norr om Storsjön. Läget är centralt i det omgivande jordbrukslandskapet. Runt kyrkan grupperar sig skola, församlingshem och hembygdsgård. Ruinen av den äldre kyrkan ligger vid kyrkogårdens nordvästra hörn inom fastigheten Prästbordet 1:1. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (ASPÅS KYRKORUIN). Ruinen av den äldre kyrkan i Aspås består huvudsakligen av nedre delen av långhusets västgavel. Av äldre avbildningar och arkivuppgifter framgår att kyrkan bestod av ett murat långhus med gavelrösten av trä, timrat kor i öster, sakristia av trä i nordost och timrat vapenhus utanför långhusets sydportal. Långhuset uppfördes sannolikt som en rektangulär medeltida kyrka med salkyrkoplan. Koret uppfördes 1628-30. En sakristia tillkom 1672, sannolikt den som i en avbildning från 1828 är belägen vid korets norra sida. Vapenhuset ersatte ett äldre 1652. Kyrkan övergavs när den nuvarande kyrkan stod färdig. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ny stenkyrka uppfördes 1840 av byggmästaren Anders Åkerlund från Härnösand efter egen ritning, i detaljer bearbetad vid Överintendentsämbetet av arkitekten Theodor Edberg. Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia i norr och västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör präglas av en sparsmakad nyklassicism. Murarna är vitputsade. Långhuset täcks av flackt sadeltak, som är valmat i öster. Tornet kröns av en låg lanterninhuv. Fönsteröppningarna är rundvälvda. Tornets ljudgluggar är rektangulära och försedda med krönande tempelgavlar. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett välvt, panelat innertak av trä, som är valmat åt öster. Altaruppsatsen utgörs av ett förgyllt kors med törnekrona, framför en rundad altarnisch, som omges av en väldig, illusoriskt målad altaruppsats på väv med skenarkitektur, draperimålning och krönande strålsol, allt målat av Göran Sundin och Jöns Bergström 1842-43. Altarnischens målade landskapsbild utfördes, liksom fönstrernischernas dekormålning, av Paul Jonze 1937-38. Predikstolen utfördes1840 av Salomon Hägglöf. Draperimålningen på väggen bakom predikstolen är utförd av Göran Sundin. Från byggnadstiden härrör delvis den slutna bänkinredningen och sannolikt även läktaren i väster. Orgelfasaden byggdes 1864. Kyrkan restaurerades 1937-38 efter förslag av arkitekterna Sven Häggbom och Anders Ekman, varvid gamla kyrkans altaruppsats, utförd av Jonas Granberg 1739-40, placerades som dopaltare mitt på långhusets nordvägg. Läktarunderbyggnaden tillkom vid en restaurering 1989-90 efter ritningar av O. Magnusson, K-Konsult. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ursprungligen avsåg sockenborna att utvidga den medeltida kyrkan. Dock, under sannolikt stark påverkan från prosten i Rödön varunder Aspås låg, utsågs 1836 en ny plats i krönläge mitt i kyrkbyn inte långt från den gamla kyrkan vars bogårdsportal och västmur fortfarande står kvar. Den nya kyrkan uppfördes 1840 av Anders Åkerlund från Härnösand efter egen ritning, i några få detaljer ändrad på ÖIÄ av Theodor Edberg. Troligen stod kyrkan i Häggenås som förebild, byggd av samme byggmästare. Flöjeln med årtalet 1753 har sannolikt suttit på den tidigare klockstapeln. Kyrkan invigdes 1844. Bogårdsmur från 1853 med järngrindar från 1859 av samma slag som vid Rödöns kyrka. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär byggnad med kor i öster, sakristia vid norra väggen och torn i väster. Planen bredare och kortare än vad samtliga befintliga förslag visar. Såväl Åkerström som Edberg har sakristian förlagd bakom koret. Ingångar genom torn och mittportal. Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt, sockeln i ljusgrått. Taken täckta med svartmålad plåt. Ursprungligen sticktak på kyrkan och spån på tornet. EXTERIÖR - Följer Åkerlunds och Edströms ritningar med några avvikelser. Istället för sadeltak valmades taket mot öster bl.a. och tornet försågs ej med gördelgesims och rundfönster på sidorna. Förutom byte av takmaterial välbevarad exteriör. INTERIÖR - Väggarna vitputsade med taklist marmorerad i gråblått med röda stänk. Välvt valmat trätak laserat i gråblått. Altarväggen prydes av draperimålning i blått och skenarkitektur i gråbrunt på väv som spänts på väggen utfört av Göran Sundin och Jöns Bergström d.y. åren 1842-43. I korvalvet "Gudsöga" i molnkrans med stor strålsol. Kors med törnekrans står på altaret mot en fond i altarnischen med landskap och Jerusalem i bakgrunden, målat av Paul Jonze 1937-38, som även utfört dekormålningen i fönsternischerna. Korpartiet är något förhöjt. Predikstolen med snidat grönmålat trädraperi är snidad av Salomon Hägglöf 1840. Bakom predikstolen en draperimålning i pariserblått målad av Göran Sundin. Över dopaltaret på norra väggen är den gamla kyrkans altaruppsats, utförd av Jonas Granberg 1739-40, placerad. Fyra bänkkvarter, som delvis är samtida med kyrkan. Sannolikt ursprunglig läktare. Orgelfasaden tillhör 1864 års orgel byggd av Erik Peter Billström, dagens orgelverk är byggt 1956. Diskret läktarunderbyggnad. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
