Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Bräcke kn, BODSJÖ PRÄSTBORD 1:8 BODSJÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - BODSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 334, 1900: 1167, 1995: 488

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en platå ovanför den smala del av Bodsjön som där heter Flatnorsundet, utan direkt kontakt med jordbruksbebyggelse. Kyrkplatsen med kyrka och sockenstuga omges av ett stycke hävdad mark. Kyrkan bildar tillsammans med omkringliggande byggnader, bl.a. det kulturhistoriskt märkliga s.k. Boddas bönhus daterat till slutet av 1200-talet, en väl sammanhållen miljö.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En sannolikt medeltida träkyrka revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats. Syneprotokoll och arkivhandlingar från 1755-56 samt Abraham Hülphers beskrivning från 1776 innehåller uppgifter om kyrkan. Enligt dessa var den av trä och av hög ålder samt ca 7 meter bred och ca 7,5 meter lång. Den var inte timrad utan bestod av tunna träplankor med syllar och remstycken samt stolpar i hörnen och mitt på väggarna. Hülphers tolkade en inskrift över dörren som årtalet 1469 och uppgav att kyrkan blivit "i senare tider tillökad med litet smalt kor och sakristia, samt utan till spånslagen, är ock inuti målad". En ålderdomlig träbyggnad, enligt tradition gamla kyrkans sakristia, fanns kvar i socknen ännu i början av 1900-talet. Delar av denna har tolkats som takåsar, syllar och förmodade hörnstolpar från den rivna kyrkan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga träkyrkan uppfördes 1794-96 av Pål Pehrsson i Stugun och består av rektangulärt timrat långhus med rakslutet korparti i öster, utbyggd sakristia i öster och västtorn i stolpkonstruktion.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans panelade ytterväggar är målade i gult med vita omfattningar och knutar. Fönstren har tredingsformade krön. Långhus och sakristia täcks av sadeltak. Tornet kröns av lanterninhuv med karnissvängda takfall. Ingång i väster.Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Innerväggarna är klädda med liggande panel i inramade fält. Altaruppsatsen är utförd av Jonas Edler 1806, altartavlan av Gottfrid Kallstenius 1912. Östväggens inramande blå draperimålning är utförd på lärft 1815-17 av Bertil Andersson. Predikstolen är utförd 1805 av Jonas Edler. Läktaren tillkom tidigast 1831, senast 1894. Orgelfasaden byggdes 1911. Kyrkan restaurerades 1910-12 efter ritningar av arkitekten Carl Alfred Danielsson-Bååk varvid kyrkorummets färgsättning ändrades och predikstolen byttes ut. 1954-56 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Karl Martin Westerberg. Den äldre predikstolen återinsattes och färgsättningen ändrades åter.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.


HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Bodsjö kyrka , mycket vackert belägen vid Bodsjön, i utkanten av byn, uppfördes 1794-1796 av Pål Pehrsson från Stugun, som ersättning för en äldre spånklädd träkyrka från 1400-1500-talet, på den äldre kyrkplatsen. I sakristian finns uppsatt Pål Pehrssons egenhändigt skrivna kvitto på det förskott han fått den 26 januari å "Trettio Riksdaler" och hans namnteckning "Påhl Pährson i Stugun". Kyrkan bär hans kännemärken, bl.a. ingångsdörrens uppgående sol på innersidans övre speglar. Inredningen samt lanterninen främst snickrad av dragonen Per Snäll (Snell) från Anviken. Kyrkan ligger med sakristian dikt intill nordsidans kyrkogårdsstaket, såsom det ofta är brukligt i Jämtland och Härjedalen för 1700-talets småkyrkor. En vacker stegport från 1845 med grön trägirlang och förgylld strålsol av plåt i valvet leder in till kyrkogården.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Huvudingång i väster genom torn. Separat senare upptagen ingång till sakristian från söder.
Materialet timmer. Tornet uppfört med stolpkonstruktion samt liggande plank. Fasaderna och tornet klädda med bred stående panel som vilar på liggande panelpartier utav ca 1 m:s höjd. Exteriören svagt gulfärgad med vita omfattningar och knutar. Stenklädd sockel, högre i öster. Takmaterial skiffer, ursprungligen spån.

EXTERIÖR - Exteriören avviker från befintliga ritningar, återgår närmast till det av Pehrsson upprättade förslaget till Klövsjö kyrka. Olof Tempelmans något ovanliga förslag beträffande tornutformningen följdes ej. Kyrkan byggdes med tresidigt avslutade fönster, ett högre tak och en lägre sakristia vilket ÖIÄ ej avsett. Tornet uppvisar rokokodrag. Urtavlorna som finns på två av tornets sidor är tillkomna senare. Förutom utbyte av takmaterial är kyrkan troligen oförändrad sedan byggnadstiden med sannolikt ursprungliga fönster.

INTERIÖR - Väggarna klädda med liggande panel i inramade fält. Spegelvalv, sidorna avdelade med tvärgående band. Altarväggen har en blå draperimålning, som hålls upp på sidorna och upptill av putti. Draperimålningen utförd 1815-17 på lärft av Bertil (Berthel) Andersson. Altartavlan, inom en av Jonas Edler 1806 snidad uppbyggnad, föreställer "Kristus uppväcker änkans son i Nain" utförd 1912 av Gottfrid Kallstenius. Ursprungligen ett gulmålat kors med törnekrans. Predikstolen med målade scener tillverkad av Jonas Edler 1805. Ingång till sakristian bakom altaruppställningen.
Bänkinredningen sannolikt ursprunglig men troligen moderniserad. Läktare bör ha tillkommit någon gång mellan 1831-1894. Läktarbarriären är tillbyggd 1954-56 med ett rundat mittparti och samtidigt tillkom nya läktarkolonner. Orgeln med fasad byggd 1911.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997