Stäng fönster Hultsfred kn, JÄREDA 17:1 JÄREDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sockenbeskrivning Järeda socken ligger i västra delen av Hultsfreds kommun på gränsen till Jönköpings län. Genom socknen rinner Emån som haft stor betydelse för området i alla tider. Ån rinner genom Järnsjön och vid dess strand växte Järeda by fram. Området kring Järnsjön domineras av mjukt rundade grus- och sandåsar och ett flertal mindre vattendrag och sjöar. Här och var bryts landskapet av stenrika moränbackar täckta av barrskog, omväxlande med åkerytor. I socknen finns en relativt rik fornlämningsbild med flest fynd från stenåldern. Kring Järnsjön finns ett 10-tal kända boplatser från jägarstenåldern, varav ett par undersökts under 1990-talet. Järeda är en medeltida socken och det första skriftliga belägget härstammar från 1337 då namnet skrivs Jæritha. Socknen hade under medeltiden och 1500-talet samma omfattning som idag. Kyrkan och den äldsta delen av kyrkogården ligger på en naturlig förhöjning i anslutning till Järnsjön och i Järeda kyrkby. På platsen fanns tidigare en medeltida kyrka. Nordöst om kyrkbyn ligger stationssamhället Järnforsen, dagens centralort, som växte fram som ett resultat av järnvägen i början av 1900-talet. En del av den smalspåriga järnvägen finns ännu mellan kyrkogården och sjön. Traktens utveckling hänger tätt samman med tillgången på skog och vattenkraft där sågverk, pappersbruk och möbelindustrier varit viktiga inslag. Kyrkogårdens historik På storskifteskartan från 1782 finns kyrkogården angiven som en nästan rund form med en markering i sydost som sannolikt symboliserar stigluckan. På kyrkbacken finns markering för en byggnad. År 1806 beslutar sockenstämman att liken hädanefter gratis ska begravas i linje, allmänna linjen, men att den som behagar mot betalning kan erbjudas annan plats på kyrkogården. År1811 anges i sockenstämmans protokoll att byggande av en sockenstuga ska påbörjas. Ca tio år senare, 1823, beslutar man att kyrkogården skall förses med lövträd. År 1829, uttalar stämman sitt missnöje med att salpeterssjudaren N Liljekvist låtit uppföra en salpeterlåda nära kyrkmuren vid kyrkvallen som stör den fina utsikten kring kyrkan. (Salpeter framställdes för vidare tillverkning av krut och råvaran var oftast urindränkt jord.) Vid samma möte beslutar stämman att en inkörsport och två mindre gångportar ska uppföras vid kyrkvallens början och att träd skall planeras på ömse sidor om kyrkvallen. 1833 konstateras att muren kring kyrkogården är bristfällig och bör renoveras. Ur ett protokoll från 1833 kan man utläsa att aspar fanns planterade på kyrkogården och längs kyrkvallen eftersom pastor Törqvist då fick tillstånd att bryta löv från dem. År 1848 genomgick kyrkobyggnaden en genomgripande ombyggnad varvid kyrkogården lämnades utan tillräcklig omgärdning vilket ledde till att kreatur tog sig in. Detta tas upp som ett problem i sockenstämmans protokoll där man beslutar att den gamla stigluckan ska flyttas och ersättas av trägrindar mellan runda stolpar av sten och tegel. Arbetet blev klart 1850 då också kyrkogården utvidgades något sydost och nordost om kyrkan, i nuvarande kvarter A. Den avskedade soldaten Peter Prosit i Järeda åtog sig att lägga den nya kyrkogårdsmuren mot en ersättning av en riksdaler per famn. Grindstolparna finns kvar ännu idag. Vid samma tidpunkt skulle stigluckan flyttas och inredas till ”hemlighus” i ena änden och bårhus i den andra. På lagaskifteskartan från 1866 har kyrkogården en rundad form med kyrkan utritad i områdets norra del. 1851 beslutar sockenstämman att flera träd ska tas ned på kyrkogården och att den ska röjas och fyllas ”så att kyrkogården måtte vinna nödig prydnad i anseende till församlingens prydliga tempel”. Vad detta arbete innebar för kyrkogårdens utseende och struktur är svårt att idag veta. Drygt 20 år senare, 1872, planterades dock lönn och ask vid kyrkan, trädslag som ännu utgör kyrkogårdens trädkrans. 1895 noteras i sockenstämmans protokoll att grusgångar upptogs. 1921 skedde den första större utvidgningen av kyrkogården då två områden tillkom i öster, nedanför slänten, nuvarande kvarter E och F. Dessa områden var från början i det närmaste rena grusgravområden med gravvårdar som delvis omgärdades av låga häckar, viket kan skönjas på en flygbild från 1935. Även på den gamla kyrkogården kring kyrkan var vissa delar, speciellt kvarter B och delar av A fortfarande 1935 grusbelagt och med några häckomgärdade gravvårdar. I slutet av 1930-talet plockade också en stor mängd trävårdar bort från främst nuvarande kvarter A och C. Fotografier tagna innan denna förändring visar en kyrkogård av en delvis helt annan karaktär än idag. Den förhärskande gravvårdstypen var trästavar av olika utförande med endast enstaka gravvårdar av sten däremellan. Stavarna överdelar är dekorerade genom utsågade kors, kronor, lyrformer m m. Vissa stavar är målade och inskriptionen är textad med svart färg. Gräset växer bitvis högt kring gravvårdarna, men vissa områden omges också av grus. Där är själva graven markerad genom en bädd av jord och grus. I samband med förändringarna i slutet av 1930-talet utjämnades marken i kvarter A. Fotografier visar att vissa kvarvarande gravvårdar efter detta arbete fick en något förändrad placering. Dessutom vändes samtliga gravårdar i kvarter A så att texten orienterades mot väster i stället för öster. Grusgångarna som leder från huvudingången fram till södra porten och till västtornet har 1935 samma sträckning som idag men var vid denna tid extra markerade av låga häckar. På ett fotografi från 1941 är häckarna borttagna. Kvarteren E och F såddes igen med gräsmatta1969. År 1997 asfalterades gångarna från huvudporten till södra porten samt vidare till västtornet. 1971 invigdes en helt ny del av kyrkogården, området söder om kyrkan, ritat av Ture Jangvik. Då avgränsades området mot parkeringen av tujor. Dessa har nu ersatts av ölandstok. Den östra delen av det nya området rymde från början en urnlund som 1994 gjordes om till minneslund ritad av Classon i Mönsterås. 2004 har länsstyrelsen givit tillstånd att placera ett granitklot i minneslunden. |
