Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hultsfred kn, JÄREDA 17:1 JÄREDA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - JÄREDA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 753, 1900: 865, 1995: 805

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger med enstaka bebyggelse vid Järnsjön, väster om tätorten Järnforsen. 150 m söder om kyrkan är prästgården belägen, liksom f.d. skolhus, nu församlingshem. Järnvägen är dragen mellan kyrkan och sjön. I den skogrika socknen, som genomflyts av Emån, finns möbel- och träindustri. Järeda ligger norr om Virserum.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka, av i övrigt okänd utformning. Vid en restaurering 1926 påträffades under den befintliga kyrkans golv brandrester, möjligen efter en föregångare till den träkyrka som revs 1771.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan uppfördes 1771-74 under ledning av byggmästaren Peter Wahlström och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nyklassicistisk exteriör med påfallande inslag av äldre, kvardröjande stildrag. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade, det spånklädda sadeltaket har högt fall. Det låga västtornet har rundbågiga ljudöppningar och en karnisformig huv, lanternin samt en låg spira. Tornet var från början tänkt att bli högre, men brist på material fick till följd att arbetet avbröts. Vid en renovering 1848 förstorades fönstren och korportalen, den senare fick en inramning med dubbla pilastrar och en arkitrav. Med undantag för fönstren, som ursprungligen varit stickbågiga, är exteriören så gott som oförändrad. Ingång i väster och i söder. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv, väggarna är vitputsade. Interiören genomgick 1937-39 en restaurering utförd av Johannes Dahl, vilken i dag präglar kyrkorummet. Kyrkorummet återfick då den färgsättning det haft innan 1848, då en genomgripande renovering ägt rum. Altarringen byttes ut och de två korfönstren fick antikglas. Även altaruppsatsen från 1737 med den korsfäste Kristus och predikstolen från 1734, ursprungligen från den gamla kyrkan, kom att återfå sin tidigare placering. Den altartavla som använts mellan 1848 och 1939, föreställande "Kristi förklaring", hängdes upp på norra väggen. Sluten bänkinredning från 1926. Vid en restaurering 1992 utförd av Berglunds arkitektkontor togs de två sista bänkarna under läktaren bort, samtidigt som bänkinredningens inre fick en ljusare färgton. Orgel förskaffades 1832, men den befintliga orgeln är från 1992 byggd av Å Bergenblad. Fasaden ritad av U Oldaeus i 1850-tals stil.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Läktarmålningar utförda 1723 av Hans Brachwagen sitter nu uppsatta under läktaren på den västra väggen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Grunden blev lagd 1767 och kyrkan uppförd 1771-74 av murmästaren Peter Wahlström, Kalmar. Utformningen av den nya kyrkan bygger på en lokal byggnadstradition med södra Vi kyrka som förebild. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka, som låg på amma plats.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, utbyggd sakristia på nordsidan och torn i väster. Ingång genom tornet samt genom en koringång på sydsidan. Murarna, uppförda i gråsten, är spritputsade och avfärgade i vitt. Slätputsade om fattningar. Spåntak.

EXTERIÖR - Kyrkobyggnaden, som har ett ovanligt högt takfall och ett satt och lågt torn, är en av de "nygamla" kyrkor som byggdes i Kalmar län under periodens första decennier. Tornet avsågs dock att bli högre, men på grund av materialbrist fick församlingen K Majts tillstånd att avbryta tornbygget i förtid. Före 1848 års renovering var fönsteröppningarna mindre och stickbågiga. Korportalen, likaså förstorad, erhöll vid samma renovering en nyklassicistisk omramning med dubbla pilastrar och arkitrav.

INTERIÖR - Interiören är ett resultat av främst 1937 års renovering, då äldre inredningsdetaljer återinsattes. Altaruppsatsen är från 1737 och övertagen från gamla kyrkan liksom predikstolen från 1734. Den senare är delvis tillverkad och skänkt av Nils Schytte. Under korgens dekor, i form av snäckor och växtornamentik, finns intarsiainläggningar, som tyder på att själva korgen är äldre. Den altartavla som tillkom 1848, en kopia av Rafaels "Kristi förklaring" och målad av Sven Gustaf Lindblom, hänger nu på norra långväggen. På södra långväggen en tavla av Martin Lindström från 1930-talet. Bänkinredningen är delvis ombyggd 1926, men den äldre prägeln finns kvar. Orgelfasaden är tillkommen 1992. Läktaren kan vara samtida med kyrkan men pelarna härstammar sannolikt från renoveringen 1848. På västväggen under läktaren är uppsatta speglar från en äldre läktarbarriär från 1723 med målningar av Hans Brachwagen.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993