Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:T KLEMENS 24 KV S:T KLEMENS 24 (S:T CLEMENS 24)

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET S:T KLEMENS - Kvarteret S:t Klemens utgör ett i det närmaste liksidigt triangulärt område, med ena spetsen i norr. Kvarteret är beläget i de norra stadsdelarna och avgränsas av Tranhusgatan i väster, S:t Klemensgatan i öster och Smedjegatan i söder. S:t Klemens tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, tomterna nr 90-105.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt 19 fastigheter varav 17 har profan bebyggelse. En fastighet utgörs av kyrkoruinen S:t Klemens, medan en tomt är obebyggd. Kvarteret har i huvudsak en sluten karaktär, där boningshusen ligger invid gatan och gårdsrummen leder in mot kyrkoruinen i kvarterets mitt och avgränsas av höga plank och murar ut mot gatan. Storleken på tomterna varierar och kvarterets hela sydöstra spets utgörs av radhusfastigheterna från mitten av 1970-talet. Kvarterets södra del domineras av karaktären av köpmannagård och i den västra delen bedrivs sedan 1980-talet en relativt stor hotellverksamhet. Undantaget den moderna radhusbebyggelsen och en tegelbyggnad från 1910 så är de flesta bostadshusen i kvarteret från 1700-talets andra hälft eller 1800-talets första. Alla kvarterets huvudbyggnader är putsade förutom ett av skiftesverkshusen på S:t Klemens 1, som är klätt med träpanel. Samtliga boningshus har genomgått mer eller mindre omfattande om- och tillbyggnader under århundradens lopp, vilket haft till följd att byggnaderna har en bred variation i utförandet. Detta upplevs som en del av områdets naturliga karaktär.
Under medeltiden var kvarteret delvis bebyggt. Schilders karta från 1696-97 visar att endast området söder om ruinen var utlagd till tomtmark och bebyggt. Medeltida lämningar återfinns på flera platser inom kvarterets gränser. Förutom medeltida kulturlager har här även påträffats arkeologiska lämningar av S:t Klemens kyrkogård samt diverse murverk, sannolikt efter byggnader. Bostadshuset på S:t Klemens 20 har medeltida delar och byggnaden på S:t Klemens 24 har en medeltida källare. I kvarterets östra del, på markområdet som idag hyser radhusbebyggelse, fann man på 1970-talet en gjutplats för en kyrkklocka, sannolikt från medeltiden.
Troligtvis bebyggdes kvarteret i sin helhet under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikation från år 1785 noteras alla fastigheter vara bebyggda. Klassifikationen tar upp samtliga tomter som finns utmärkta på 1883 års karta, dock har då vissa tomter i praktiken slagits ihop, men har kvar sina enskilda numreringar. Kartan från 1912 visar inga större förändringar. År 1925 fastställdes sträckningen för nuvarande S:t Klemens 1, 2 och 10 i kvarterets norra spets, då de tidigare tomterna lades om. Kvarterets östra del, dagens samfällda mark invid ruinen och radhusfastigheterna 12-16, utgjorde under 1900-talet fram till 1970-talet en enda tomtenhet med bakgårdskaraktär. Den nuvarande tomtindelningen med radhusbebyggelse bildades kring 1977-79. Fastigheterna S:t Klemens 17-19 i kvarterets sydöstra del ingick tillsammans med nummer 20 tidigare i en stor köpmannagård. Tomterna S:t Klemens 23 och 24 bildades 1983 genom en tomtdelning där fastigheterna sannolikt gick tillbaka till en tidigare gränsdragning.
S:T KLEMENS 24 - S:t Klemens 24 är en fastighet i kvarterets sydvästra del och sträcker sig en bit längs Tranhusgatan. Fastigheten bildades år 1983 vid en tomtdelning då före detta S:t Klemens 7 delades till S:t Klemens 23 och 24. Fastigheten är en av kvarterets tidigast bebyggda. På 1700-talet motsvarades fastigheten av Norderroten III:98, en tomt som var mindre än dagens och inte innefattade det befintliga bostadshuset, med medeltida murverk i källaren. I husklassifikationen från år 1785 noteras ett nedrivet trähus med brädtak på tomten. Från 1860-talet höjdes gatans status. Sannolikt är att tomterna 97 och 98 slogs ihop under denna period. Fastigheten är en del av en mindre borgargård från den tiden, med uthusbebyggelse delvis bevarad, om än i ombyggt skick.
Dagens bebyggelse består av ett stort bostadshus i kalksten, placerat med långsidan invid gatan. Byggnaden ovan de medeltida källardelarna är sannolikt huvudsakligen från 1700-talets mitt. Omkring 1846 höjdes huset och mansardtaket tillkom, flertalet andra ombyggnader har skett under 1800- och 1900-talen. På 1990-talet återfick det funktion som enfamiljsbostad efter att tidigare inrymt flera lägenheter.
Fastigheten avgränsas av ett plank med gångport ut mot gatan i väster och av spjälstaket i norr och söder. Gården är gräsbevuxen, med gångar av kalkstensflis och där växer exempelvis valnöt, plommon, syrén och rosor.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0