Stäng fönster Gotland kn, VISBY ÖSTERMUR 3 KV ÖSTERMUR 3
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad. I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis. ÖSTERMUR 3 - Fastigheten Östermur 3 är belägen i kvarterets norra del, gränsande mot Norra Murgatan i väster och mot ringmuren i öster. Tomten fick sin nuvarande tomtgräns då den styckades av under 1780-talet. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten IV:163 och var enligt husklassifikationen från 1785 ännu obebyggd. Den första kända uppgiften om tomtens bebyggelse är från år 1801, då sjöman J. Rosenlund fick infäste och strax därefter uppförde ett hus, det idag befintliga. Bostadshuset är placerat med gaveln mot den norra fastighetsgränsen, något indraget från gatan, till skillnad från de flesta andra hus på Klinten. Det är dessutom uppfört i sten, vilket också hör till ovanligheterna i området. Huset har plåttäckt sadeltak som även sträcker sig över en tillbyggnad in mot gården i öster som troligtvis härrör från 1860-talet. På tomten finns idag även ett gårdshus från 1941. Detta ligger med den östra långsidan mot ringmuren och är sammanlänkat med bostadshuset via en mindre byggnadskropp vid den norra tomtgränsen. Då gårdshuset uppfördes ersatte det ett uthus i trä från 1800-talet. Ytterligare ett äldre uthus låg tidigare mot ringmuren, söder om gårdshuset, och revs i samband med renoveringen av bostadshuset 1963. Vid mitten av 1980-talet uppfördes ett redskapsskjul i tomtens sydöstra del. Fastigheten avgränsas mot gatan av ett spjälstaket med grind, medan det mot grannfastigheterna i norr och söder finns ett högt träplank. Gårdsrummet är gräsbevuxet och har planteringar av bland annat rosor, bärbuskar och fruktträd. Här finns även gångar belagda med betongplattor. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
