Stäng fönster Bräcke kn, REVSUNDS PRÄSTBORD 2:1 REVSUNDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - REVSUND BEFOLKNINGSTAL - 1805: 830, 1900: 2306, 1995: 2239 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Nyhem kapellförsamling (1851) 1891, annexförsamling 1921. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en udde mellan Sundsnoret och Revsundssjön. Kyrkomiljön med bland annat prästgård från omkring 1900 och kyrkstallar utgör riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Omedelbart väster om den nuvarande kyrkan låg Revsunds medeltida stenkyrka, som revs när den nya stod färdig på 1870-talet. Den var uppförd av putsad gråsten och bestod enligt äldre avbildningar av ett rakavslutat kor i öster med murad sakristia i norr, ett högre och bredare långhus, samt ett torn i väster. Tornet täcktes av en huv med lanternin, som inrymde klockorna, och kröntes av fyra gavlar av trä förenade med korslagda sadeltak. Vid tiden för rivningen fanns en ingång på tornets sydsida och en på korets södra sida. På 1600-talet fanns ett vapenhus av okänd ålder framför långhusets sydfasad. Korkyrkans planform, korets ingång i söder samt en spiraltrappa i tornmuren, snarlik den i Brunflo kastal, talar för att kyrkans huvuddelar tillkommit under tidig medeltid. Invändigt täcktes långhuset av två stjärnvalv, troligen av trä och från 1735-36. Tornets bottenvåning täcktes av ett tunnvalv, sannolikt från tornets byggnadstid. Kyrkan revs 1876-78 när nya kyrkan stod färdig. Kyrkogårdsmuren med två murade stigluckor uppfördes av Pål Pehrsson i Stugun 1778-79 och revs 1880. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade salkyrkan är en av Jämtlands största. Kyrkan uppfördes under ledning av byggmästaren Nils Henning Victor af Trolle 1872-76 efter ritning från 1870 av arkitekten Ludvig Hedin och troligen utan hänsyn till den grund till en ny kyrka som lagts redan 1844-45 av byggmästaren Anders Åkerlund. Kyrkan består av stort ljust långhus med korparti i öster, en vidbyggd sakristia öster därom och ett lågt torn i väster med vapenhus i bottenvåningen. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil med medeltidsinspirerade detaljer som kopplade ljudgluggar och tornets låga, men smala och spetsiga spira. Långhuset och sakristian täcks av sadeltak. Murarna av gråsten är slätputsade med rusticerade hörnkedjor. Fönstren är stora och rundvälvda. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets södra sida, tidigare också i norr. Kyrkorummet täcks av ett högt valmat spegelvalv med en plafondmålning, utförd av Olof Karlsson 1926-27. Altaruppsatsen och predikstolen från byggnadstiden är tillverkade av Johan Edler d.y. Altartavlan med Korsfästelsen tillkom 1926-27 och utfördes av artisten Gabriel Strandberg efter målning av Andrea Mantegna. Den öppna bänkinredningen från byggnadstiden försågs med nuvarande rektangulära gavlar 1926-27. Orgelläktare i väster från byggnadstiden, orgelfasad från 1898. 1925 inträffade en begränsad brand, varefter kyrkan restaurerades 1926-27 efter ritningar av stadsarkitekten Ivar Stål, Östersund, utifrån ett program av arkitekten Ture Ryberg, Stockholm. Före dess täcktes kyrkorummet av ett kassetterat tredingstak. Under detta insattes nuvarande innertaket, en grund murnisch ordnades i väggen bakom altaret, rummets fick en mörkare färgsättning och äldre inredningsföremål av hög kvalitet från gamla kyrkan fick en ordnad placering i kyrkorummet. Bland dessa märks en altaruppsats från 1655, tillskriven Anders Olsson i Hållborgen, och predikstol av Per Ivarsson 1651 samt dörr och epitafier, skurna av Gregorius Raaf 1698. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
