Stäng fönster Norrköping kn, JONSBERG 4:2 JONSBERGS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Klockstapeln är mycket ålderdomlig och lär vara uppförd redan 1692. En ägomätningskarta från 1696 redovisar att det fanns två kyrkogårdar. En i kyrkans direkta närhet SSV om kyrkan och en som ligger längre ifrån kyrkan i NÖ, den platsen redovisas inte på häradskartan, men ligger norr om dagens ekonomibebyggelse norr om kyrkan. Anhöriga till dem som begravdes där skulle göra dagsverken på Jonsbergs säteri. Systemet fungerade inte och begravningsrätten upphörde stegvis. Senare har den f d begravningsplatsen varit bl a hage, trädgårdsland och vedförråd. Widegren skriver i sin östgötabeskrivning att den ena av de två kyrkogårdarna har återgått till Jonsbergs säteri ägo och används nu som humlegård, vilket i stort överensstämmer med uppgifterna ovan. Invid denna kyrkogård finns en ekonomibyggnad som i kallas ”kapellet”. En benämning som dock har mycket oklart ursprung. Förmodligen var den ovan nämnda kyrkogården avsedd för torpare och ”enkelt” folk. Enligt en uppgift hade gårdarna i Jonsbergs socken gravrätt på kyrkogården i Häradshammar fram till slutet av 1700-talet. Jonsberg var annex till Häradshammar. Den gravrätten kan eventuellt ha gällt för gårdsägarna och deras familjer. Dessa båda uppgifter om ”dagsverkskyrkogården” och gravrätt i Häradshammar gör att det är osäkert hur själva huvudkyrkogården vid Jonsbergs kyrka har fungerat. Kyrkogården vid kyrkan har utvidgats två gånger bland annat 1947 och omkring 1949 sattes den östra muren. År 2002 anlades en minneslund i anslutning till gravkapellet. I söder, invid kyrkogårdens äldre omfattning, har det legat ett äldre skolhus samt sockenstuga. Ett äldre fotografi från 1945 taget från väster visar grusgravar omgärdade av låga häckar. Ett flygfotografi från 1954 visar kyrkogårdens utbredning (se nedan). Det visar tydligt kyrkogårdens struktur med större familjegravar och mindre s k linjegravar i de delar av kvarter A och C där det även idag finns några linjegravvårdar kvar. De flesta gravarna är grusade och omgärdas troligen av häck eller stenram. Den södra delen av kvarter C är utlagd, men har ännu inte tagits i anspråk mer än längst i söder. |
