Stäng fönster Gotland kn, VISBY KANNAN 1 KV KANNAN 1
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET KANNAN - Kannan är ett triangelformat kvarter som är placerat alldeles utanför, öster om, Visbys egentliga medeltida stadskärna. Det gränsar till Adelsgatan i väster, Kanngjutaregränd i öster och till Blockgränd i söder. Både Adelsgatan och Kanngjutaregränd är gamla infartsvägar till staden. Av kvarterets form att döma var vägarna utstakade innan kvartersbildningen och bebyggelsens tillkomst i området. Området där kvarteret Kannan är beläget finns dock med som planlagd mark redan på 1646 års karta och hade redan då samma utsträckning som idag. Stora delar av Söder- och Norderklint utnyttjades annars som åker och ängsmark åtminstone en bit in på 1700-talet. Eventuella rester efter ett medeltida stenhus kvarstår på en av kvarteret Kannans fastigheter. Enligt 1696 års karta var kvarteret uppdelat på fyra tomter, dock med en gränsdragning som skiljer sig från den nuvarande. Tomterna var bebyggda med mindre trähus och hade tillhörande gårdsrum med kålgård. Området beboddes av hantverkare, sjömän och arbetare. Under 1700-talet var kvarteret uppdelat på tre fastigheter, vilka benämndes Klinteroten III:30-32. Vid den här tiden hade tenngjutare Leffler etablerat sig i kvarteret och hade här en hantverksgård som upptog två av tomterna. Leffler kom senare genom sin kanntillverkning att ge kvarteret dess namn. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvarteret kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som då etablerades längs handelsstråken. Den tidigare hantverksbefolkningen ersattes av borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och byttes ut mot byggnader med större volym, vilka längs Adelsgatan inreddes med butiker i bottenplanet och lägenheter i de övre planen. Den nuvarande tomtindelningen med fyra fastigheter har varit i stort sett densamma sedan slutet av 1800-talet. Tomternas utformning och bebyggelse har en välbevarad struktur från denna tid. Två av fastigheterna har bevarade huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft, medan Lefflers kalkstenshus på Kannan 2 kvarstår från mitten av 1700-talet. I kvarterets västra del längs Adelsgatan är byggnaderna i två våningar och har en påtagligt stor volym. Ännu idag är det mer regel än undantag att dessa hus inrymmer butik i den nedre delen och bostad i den övre. I kvarterets östra del, mot Kanngjutaregränd, är fastigheternas gårdshusbebyggelse placerad samt kvarterets enda bevarade skiftesverkshus från den tidiga bebyggelseperioden under 1700-talet. I den södra delen mot Kanngjutaregränd har ett magasin från 1880-talet inretts till bostäder och utgör numera huvudbyggnad på Kannan 3. Kvarteret ger totalt sett ett väl sammanhållet intryck genom bebyggelsens placering mot gaturummet samt avskärmningen via höga plank och murar. KANNAN 1 - Fastigheten Kannan 1 utgör den norra spetsen av kvarteret och gränsar till Adelsgatan i väster och Kanngjutaregränd i öster. Enligt 1697 års karta var tomtindelningen en helt annan än den nuvarande och Kannan 1 ingick främst i dåvarande tomtnummer 95 i östra delen av kvarteret, men utgjorde även en mindre del av tomtnummer 96 i väster. Tomtnummer 95 var bebyggd med ett trähus och hade därtill hörande kålgård och gårdsrum. Eventuellt motsvarar detta trähus en del av det på fastigheten ännu kvarstående skiftesverkshuset, vilket är placerat med långsidan längs fastighetens östra sida mot Kanngjutaregränd. Även på tomtnummer 96 fanns ett trähus, men detta var förmodligen beläget på marken för nuvarande Kannan 2. Kannan 1 fick troligen sin nuvarande omfattning under mitten av 1700-talet och kom då att benämnas Klinteroten III:32. Enligt 1776 års husklassifikation fanns det ett trähus på denna tomt. Fram till mitten av 1800-talet utgjorde denna byggnad fastighetens enda bebyggelse. Fastigheten hade ett relativt lågt värde och beboddes av hantverkare. 1860 uppfördes den nuvarande huvudbyggnaden, ett reveterat trähus med tegeltäckt mansardtak, placerad med långsidan i liv med Adelsgatan i väster. Under en stor del av 1900-talet bedrev modisten Antoinette Elgstrand sin verksamhet i denna byggnad, som numera är det enda renodlade bostadshuset längs Adelsgatan. 1883 års karta visar att huvudbyggnaden byggts samman med det äldre skiftesverkhuset och att byggnaderna vid den här tiden i stort sett fått sin nuvarande volym. Dessutom finns en uthuslänga längs den södra fastighetsgränsen. Denna har med tiden förändrats och delvis ersatts med yngre delar, men placeringen är ännu densamma. Fastighetens byggnader upptar den större delen av tomten. Det minimala gårdsrummet avskärmas dels via bebyggelsen och dels via plank mot Adelsgatan och Kanngjutaregränd. Mot gränden finns en enkel träport. Gården är kalkstensbelagd och gräsbevuxen. Fastigheten har en väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur, där de två sammanbyggda husen utgör ett mycket gott exempel på 1700-talets enklare trähusbebyggelse samt den något mer burgna borgarbostaden från 1800-talets mitt. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
