Stäng fönster Kramfors kn, STYRNÄS KYRKOJORD 1:3 STYRNÄS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - STYRNÄS BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 618, år 1900: 1536, år 1995: 458 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omtalad 1314 (DS 1946). LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den gamla centralbygden i nedre Ådalen. Kyrkan ligger för sig, centralt i den vida odlingsbygden på en udde i Ångermanälven. Kyrkogården är inhägnad med ett rutmönstrat trästaket. På en höjd intill kyrkan ligger prästgården och i närheten är församlingshemmet inrymt i en äldre skola. RASERAD KYRKA / RUIN - I. Medeltida stenkyrka med smalare kor och västtorn samt ett sekundärt torn över koret. Den var en av tre sådana "klövsadelkyrkor" i Norrland (de andra var Norrala i Hälsingland och Skön i Medelpad). Kyrkan hade sakristia i norr och vapenhus i söder. Måtten var 14 x 34 alnar eller 8,4 x 20,4 meter. Kyrkan anses ha fungerat som försvarskyrka. I västra tornet fanns på 1700-talet "teckn af stycke=gluggar" och under kyrkgolvet efter en "krutkällare" (Hülphers). Kyrkorummet hade valv som vilade på väggpilastrar. Kyrkan revs 1848. Bevarade inventarier är bl.a. en senmedeltida madonna samt altaruppsats och predikstol från 1700-talets mitt. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. En ny stenkyrka på samma plats som den medeltida byggdes 1848-50 av byggmästare Jacob Norin och hans söner efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Den nya kyrkan är rektangulär och har koret i väster och torn i öster. Sakristia finns i ett smalare utbygge i väster bakom koret. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har palladianska ljudgluggar, flackt tak med tornur samt en åttkantig lanternin, krönt av en spira. Murarna är slätputsade i två nyanser gult med vita hörnkedjor, lisener och fönsteromfattningar. Frontoner finns ovanför takfoten över långsidornas ingångar. Ingångar finns i öster genom tornet samt mitt på sydsidan och har även funnits i norr. Kyrkorummet täcks av ett putsat trätunnvalv. Korväggen pryds av en målad skenarkitektur och grisaillemålningar, vilka liksom altartavlan målats vid 1800-talets mitt av Olof Hofrén med hjälp av lärjungarna Lars Dahlbom och Gustav Källström. Den runda predikstolen har också gjorts av Olof Hofrén. Läktaren är troligen ursprunglig. Orgelfasaden från 1865 är troligen utförd av Olof Hofrén. År 1906 renoverades kyrkan utvändigt och norra ingången gjordes om till fönster. Korväggen målades över och kyrkan fick ny öppen bänkinredning i fyra kvarter vid en restaurering 1909 under ledning av arkitekt Albert Thurdin. Samtidigt ommålades interiören och Sven Linnborg utförde ny dekormålning. Vid arkitekt Otar Hökerbergs restaurering 1953 omputsades fasaderna, korväggens övermålning avlägsnades och interiören fick en ny färgsättning. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998. |
