Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kramfors kn, STYRNÄS KYRKOJORD 1:3 STYRNÄS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Styrnäs kyrka är vackert belägen på en udde vid Ångermanälven på den år 1848 rivna gamla medeltida klövsadelkyrkans plats. I början av 1840-talet hade Simon Geting framlagt ritning och kostnadsförslag till en ny kyrkobyggnad. Ny ritning av J F Åbom levererades av ÖIÄ 1848, som man utgick ifrån när den nya kyrkan uppfördes 1848-50. Till byggmästare kallades Jacob Norin från Norrala som till sin hjälp hade sina söner, vilka även fullföljde bygget. Kyrkan blev invigd den 15 september 1852 av biskop Israel Bergman. En första invigning hade dock ägt rum redan 1849 av prosten i Boteå E O Sundberg. Kyrkplatsen inhägnad med ett rutmönstrat trästaket målat i svart och vitt tillskrivet kyrkvärden Oskar Solin.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och bakomligande sakristia i väster samt torn i öster. Ingång genom torn och mittportal på sydsidan. Motsvarande ingång har ursprungligen även funnits på nordsidan. Senare separat upptagen ingång till sakristian från norr. Sakristian utfördes större än på godkänd ritning.
Materialet är gråsten och murtegel som slätputsats i två nyanser gult med vita hörnkedjor, lisener och fönsteromfattningar. Sockeln putsad och avfärgad i grått. Svartmålat plåttak, på torn och spira koppartak. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Den uppförda kyrkan har en renare nyklassicistisk karaktär än Åboms förslag, som präglas av nyrenäsansdrag i form av rusticeringar i omfattningar, hörnkedjor mm samt smala öppningar och en vinklad takgesims över mittportalerna. Vid uppförandet av kyrkan har man istället valt släta omfattningar, lisener samt frontoner över takfoten och kolonner som bär en arkitrav och båge vid västportalen. Istället för Åboms torn med avtrappning i flera avsatser och murytorna uppdelade av öppningar och rusticeringar byggdes ett rent nyklassicistisk torn med palladianska ljudöppningar. Endast beträffande lanterninens utformning och avslutning följde man Åboms förslag. Norra mittingången är numera igensatt men har bibehållit de yttre konsolerna från portalomfattningen.

INTERIÖR - Rektangulärt kyrkorum som täcks av ett putsat tunnvalv. Ljusa väggar med en kraftigt profilerad taklist. Korväggens dekor och altartavla utförd av Olof Hofrén med hjälp av lärjungarna Lars Dahlbom och Gustav Källström. Väggen är smyckad med målad skenarkitektur, pilastrar som bär en arkitrav. Altartavlan inom en rundbåge med kassettmönster är en kopia av Fredik Westins "Kristi uppståndelse". Över dörrarna till den stora sakristian grisaillemålningar med till vänster "Kvinnorna vid graven" samt citatet "Tjänen Herren" och till höger "Måltiden i Emmaus" med orden "Tjänen varandra". Även den runda predikstolen, målad i vitt och guld med olika emblem, samt två ovala nummertavlor är Olof Hofréns verk.
Öppen bänkinredning i fyra kvarter från 1909 utförda enligt arkitekt A Thurdins förslag. Läktaren troligen ursprunglig. Orgelfasaden från 1865 är troligen utförd av Olof Hofrén.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997