Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falun kn, SVÄRDSJÖ KYRKBY 9:2 SVÄRDSJÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Medeltida socken. Sundborn utbruten 1620. Enviken utbruten 1671. Svartnäs utbruten under 1700-talet, men åter införlivad 1994. Kyrkplatsen utgörs av en uppterasserad kulle. Strax intill kyrkan ligger en gammal sockenstuga - som även brukats som tingshus - möjligtvis från 1600-talet.

Den murade kyrkan har korsformad plan, sakristia i vinkeln mellan den norra korsarmen och korpartiet samt västtorn. Den äldsta stenkyrkan, som ingår i det nuvarande långhusets östra del, uppfördes som rektangulär salkyrka, tidigast under 1200-talets andra hälft. Troligtvis uppfördes en sakristia i sammanhang med denna - den befintliga sakristians västmur ligger i förband med den norra långhusmuren År 1669 gjordes en korsarmslikande tillbyggnad på den norra sidan, i räkenskaperna kallad för den "norra kuren". Samtidigt revs den större delen av den medeltida sakristia och man lät uppföra en ny, dubbelt så stor. Enligt kyrkans arkivalier skedde förändringar i kyrkans planform även 1670-72, då långhuset förlängdes med en travé i väster. De nuvarande korsarmarna tillfogades 1730-40. När långhuset 1873 åter förlängdes i väster samt försågs med torn, fick kyrkan den planform den har idag.

Materialet är gråsten - förutom det östra gavelröstet som murats i tegel med rundbågsfris och blinderingar. Kyrkan är vitputsad, såväl utan som innan. De branta, spånklädda sadeltaken är valmade över nord- och sydgaveln. Om- och tillbyggnaden 1873 präglar till stor del kyrkans exteriör: tornkroppen uppfördes i historicerande blandstil med hög mittspira, flankerad av små hörnspiror; de äldre byggnadskropparnas portal- och fönsteröppningar förstorades. Ingångar i väster genom tornet samt i den norra och södra korsarmsgaveln. Interiören är helt övervälvd. Långhusets två östliga travéer, kor och korsarmar har senmedeltida stjärnvalv, smyckade med rankverk och bildmedaljonger omkring 1500. Den västliga förlängningen från 1670-72 och korsarmarna från 1730-talet har likaså samtida tegelvalv.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.