Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Upplands Väsby kn, FRESTABY 1:35 M.FL. FRESTA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Fresta kyrka uppfördes under 1200-talets första hälft. Från denna tid finns ännu korets inre murar och sakristian bevarade. Långhuset tillkom något senare under århundradet. Under 1300-talets första hälft försågs koret och sakristian med kryssvalv i tegel. Det var dock först under 1400-talet som långhuset välvdes och ett vapenhus uppfördes i söder.

1776 genomgick kyrkan en större renovering som i huvudsak gav den dess nuvarande utseende. I syfte att skapa en enhetlig exteriör i tidens smak, murades skalmurar vid korets norra och södra murar så att kyrkan utvändigt fick samma bredd. Gavelröstet i öster murades och de gotiska taken byggdes om till ett gemensamt brutet tak. Ett torn uppfördes i väster, vapenhuset revs och långhusets fönster vidgades.

Fresta kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Tidigare hade Fresta socken sjöförbindelse genom Norrviken, från vilken man kunde färdas vidare in i Mälaren och ut i Saltsjön. I socknen finns rika lämningar från vikingatid. Om detta vittnar inte minst det flertal runstenar som varit inmurade i kyrkans väggar. Inte minde än 13 runstenar har identifierats. Ingen annan kyrka i Uppland har haft så många inmurade runstenar.

Den nuvarande kyrkan föregicks troligen av en kyrka i trä, till vilken ett kor och en sakristia i sten tillfogades. Sannolikt användes långhuset i trä som ett provisorium.

Fresta var tidigare annex till det närliggande Hammarby, men under 1400-talet blev Fresta moderförsamling till Hammarby. Förleden i sockennamnet Fresta, har setts som en variant av ett dialektord för frö ”fruktbar”.

1600-talets krig och Sveriges stormaktsambitioner lämnade tydliga spår i kulturlandskapen i Upplands Väsby. Flera byar utplånades helt i samband med att säterier bildades och adeln fick kontroll över huvuddelen av gårdarna i trakten. Adelns inflytande i bygden har fått ett konkret uttryck i kyrkobyggnaden. Den restaurering som företogs under 1700-talet bekostades till stor del av hovmarskalken Charles de Geer, ägare till Stora Wäsby. De Geers och hustrun Catharina Charlotta Ribbbings insats för Fresta kyrka har manifesterats med en inskriftstavla ovanför entrén.



KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Ahlstrand, J T, Arkitekturtermer, Lund 1976
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Bratt, P m fl, Upplands Väsby. Kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Henschen, I & Tuulse, A, Sveriges kyrkor, Vallentuna härad, Uppland bd V: 2, vol 72, Stockholm 1954
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Wadström, I, Fresta kyrka, Upplands kyrkor XIII, Strängnäs 1978