Stäng fönster Hudiksvall kn, HILLSTA 6:1 M.FL. YSTEGÅRN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Ursprungligen bestod byn Hillsta av tre gårdar men vid storskiftet i byn 1790 hade ytterligare två tillkommit, däribland nr 5, Ystegårn. Troligen hade den bildats redan under 1600-talet. Gården hade sedan bildandet legat på samma gårdstomt. Tre bostadshus, manbyggnaden, sängstugebyggningen och bryggstugan ihopbyggda med ladugård, samt en stor loge bildar en tät fyrkant runt ett gårdstun. Utanför gårdsfyrkanten ligger några mindre uthus, småfähus, härbre, vagnslider, loge, sädesbastu och vedbod. Gårdens äldsta byggnad är manbyggnaden vilken ursprungligen var en parstuga i en våning. En dörr i mellankammaren med två utanpåliggande fyllningar och foder av barocktyp är troligen kvar sedan detta skede. Vid 1800-talets början genomgick gården ett expansivt skede, byggdes om och till. Manbyggnaden fick då sitt nuvarande utseende samtidigt som sängstugebyggningen och bryggstugan byggdes. Samtliga bostadshus har en mycket enhetlig karaktär. Bostadshusens entréer har alla mot gårdssidan s.k. Forsadörrar, utsmyckade med rokokoornament, bibelcitat och vilda djur i relief. Planlösningen i manbyggnaden är en parstuga med sidokammare. Ett typiskt drag för Forsa är placeringen av trappan i mellankammaren mitt för förstugan. Sängstugebyggningens planlösning är en parstuga med dubbla mellankamrar och en visthusbod istället för stuga i ena änden. Sängstugebyggningens interiör i empire är den mest välbevarade på gården. Sängstugan har orangeröda väggar med målad takbård och grå snickerier. Även i manbyggnadens mellankammare och delvis i parstugan finns helt orörda interiörer. I övrigt har interiörerna renoverats på 1960- och 70-talet med underliggande lager som förlagor. Samtliga snickerier är bevarade. Ladugården är ovanligt välbevarad även interiört med 11 bås för kor och kalvar och spiskomplex med öppen spis och murpanna. Samtliga byggnader på gården har renoverats mellan 1965 och 1977 då man eftersträvade att återställa gårdens tidiga 1800-talskaraktär. KÄLLA: Förslag till byggnadsminnesförklaring 1993 |
