Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Bräcke kn, HÅSJÖ PRÄSTBORD 2:1 HÅSJÖ GAMLA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - HÅSJÖ

BEFOLKNINGSTAL -1805: 259, 1900: 1449, 1995: 939

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Håsjö socken har två kyrkor, båda av trä (se även HÅSJÖ NYA KYRKA). Håsjö gamla kyrka, från 1600-talet, ligger i ett odlingslandskap med gruppvis samlade gårdar. Området runt kyrkan utgör riksintresse som äldre bygdecentrum, som förutom gamla kyrkan består av klockstapel, sockenstuga från 1800-talets slut och intilliggande bybebyggelse i Valla by. Klockstapeln några meter väster om vapenhuset uppfördes 1779 av Pål Pehrsson i Stugun och fungerar som stiglucka. Klockstapeln dominerar kyrkomiljön. (En kopia av klockstapeln uppfördes som en av de första byggnaderna på Skansen i Stockholm 1892.)

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka av okänd utformning, belagd 1314 och 1566. En källa från åren 1628-31 omtalar en träkyrka i Håsjö. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Håsjö gamla kyrka, som ännu är bevarad, uppfördes 1684 av Olof Ersson i Ragunda enligt en 1772 nedtecknad uppgift. Den är av trä och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia i norr och vapenhus i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av högt sadeltak, de liggtimrade väggarna har utvändigt stående panel, invändigt är timret bart. Ingång genom vapenhuset i väster. Kyrkorummet täcks av högt tunnvalv, insatt 1749 som ersättning för plant trätak. Målade draperier löper längs väggarnas nedre del. Altaruppsatsen tillverkades av Gregorius Raaf 1696. Predikstolen från omkr. 1700 övertogs troligen från en kyrka i Ångermanland 1817. Den slutna bänkinredningen är sannolikt från 1700-talet, orgelläktaren i väster från 1749. Orgelfasaden lär vid okänd tidpunkt ha övertagits från en kyrka i Medelpad. När ny kyrka stod klar på 1870-talet togs gamla kyrkan ur bruk. Efter nya kyrkans brand 1901 kom den åter att användas fram till 1911, då nya kyrkans ersättare stod färdig. Under denna period genomfördes en restaurering, varvid gamla kyrkans fönster ändrades från rektangulär form till den nuvarande rundbågiga. Kyrkan stod öde till 1935, då den återinvigdes efter restaurering.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.