Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nässjö kn, FORSERUM 8:3 FORSERUMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
De äldsta uppgifterna om Forserums kyrkogård härrör från 1680-talet, men kyrkogården har med all säkerhet medeltida ursprung. I de äldsta noteringarna berättas om en klockstapel, som vid denna tid restes sydväst om vapenhuset som ersättning för en äldre. Den nya stapeln uppges ha varit 21 meter hög och uppfördes för insamlade medel. Smeden Gudmund i Tryggarp smidde spirans flöjel samt axeln och kedjan till klockupphängningen. . Enligt uppgift (i Sveriges bebyggelse, 1956) skall även de nuvarande kyrkogårdsgrindarna i väster vara tillverkade av Gudmund i Tryggarp, vid samma tid. Inskriptionen på grindarna ger dock årtalet 1837, så de är antingen tillverkade eller omgjorda då.
Kyrkogården utvidgades åt norr 1886, och med en helt ny del åt söder år 1900. Klockstapeln skadades av ett åsknedslag och revs år 1902. Stapeln ersattes inte, istället byggdes kyrkan ut med ett klocktorn i väster.
1934 planerades ett statskommunalt reservarbete med att lägga ut grusgångar inom två gravkvarter. Samma år ritades ett förslag till bisättningsrum av Ernst Rudell. Det verkar dock ha dröjt till åtminstone 1940-talets andra hälft innan bårhuset blev byggt, efter flera omarbetningar av ritningarna. Bårhuset var konstruerat som en jordkällare och placerat i den norra kyrkogårdsmuren. Det är borta idag.
Ur en beskrivning av kyrkogården från 1949 kan noteras att bruket med gravkullar praktiskt taget var försvunnet, gravplanen gjordes utslätad och belades med grus (singel) eller gräsbädd. Kyrkogården var planterad med lönn, ask och hägg, samt häckar av syren, karagan och hagtorn.
Kring 1950 utvidgades den södra kyrkogården med en lika stor del åt öster. Utvidgningen ritades av stadsträdgårdsmästaren i Jönköping, I. Andersson. Av ritningarna går bl.a. att utläsa att vattenkar från Nävekvarn köptes in, samt nya bänkar.
Begravningskapellet, omgiven av liten parkanläggning, uppfördes under mitten av 1960-talet. Anläggningen ritades av Jönköpingsarkitekten Lars Stalin. Bårhuset är konstruerat med en gjuten sula, grundmur av betongsten, väggar av hårdbränt fasadtegel och ett skiffertäckt tak. Snickerier är av furu, plåtarbeten av koppar. Minneslunden vid kapellet har ställts i ordning vid ett senare tillfälle. Trästaketet kring västra delen av den nya kyrkogården (1900) är av samma utformning som det kring kapellet, varför man kan anta att det tillkom vid samma tid.
1970 beslöts att sätta upp två par nya fristående lyktstolpar vid södra och västra entréerna till den äldre kyrkogården. Lyktorna var från AB Westal, modell 254 S. 1976-77 skedde den senaste restaureringen av kyrkan. För programmet svarade Skarrie Strengberg arkitektkontor, Jönköping. . Nya granittrappor inbegreps även i programmet. . Marken framför korporten jämnades så porten kunde fungera som handikappentré.
Under 1990-talet lades ett antal av grusgångarna igen, 3-4 gångar på delen från 1900 och ett helt gångsystem på delen från 1948. En diskussion om att flytta/ta bort ett större antal stenar (på gravar med gravrätt som gått ut) inleddes vid sekelskiftet 2000. Ekonomiska besparingar och en mer rationell skötsel kom att ställas mot kulturhistoriska, miljö- och upplevelsemässiga värden. Diskussionen rörde främst den äldre delen av kyrkogården, runt kyrkan. År 2007 är ett flertal stenar borttagna från sin ursprungliga plats och tillfälligt placerade längs den södra muren. Planen är att de flesta skall kasseras.