Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Årjäng kn, ÅRJÄNG 4:126 SILBODALS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 – SILBODAL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1631, 1900: 2469, 1995: 3985

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i utkanten av Årjäng i västra Värmland vid Silbodalsälven som rinner ut i sjön Västra Silen. Den nuvarande kyrkplatsen togs i anspråk vid 1800-talets mitt och ersatte då en äldre av medeltida ursprung belägen c:a 200 m länge i sydost. Den medeltida kyrkplatsen markeras med en minnessten.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Belägen på annan plats (SILBODALS KYRKPLATS). En kyrka av trä uppfördes under medeltiden, men dess utformning är okänd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

II: En ny, timrad kyrka med korsformad plan uppfördes 1664. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den murade kyrkan uppfördes 1858-1859 efter ritningar av arkitekt C. G. Blom-Carlsson. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i söder, som ursprungligen innefattade en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är välbevarad och ett typiskt exempel på den mer utarbetade nyklassicismen strax efter 1800-talets mitt. De vitputsade murarna artikuleras av hörnpilastrar och kraftig konsolgesims; långhusets sidoportaler markeras som utskjutande risaliter med sadeltak. Västtornet kröns av en hög lanternin med spira, omgiven av små hörntureller. Ingångarna är förlagda i norr via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets öst- och västsida. Interiören har förändrats vid återkommande restaureringar under 1900-talet, mest genomgripande under ledning av arkitekt Einar Lundberg 1941-1942. Sakristian, som dittills inrymts bakom altaret, flyttades då till inbyggnad under läktaren. Konstnären Gunnar Torhamn svarade för kalkmålningarna i koret och altarets skulpturala utsmyckning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.