Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, APPUNA 18:1 APPUNA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - APPUNA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 334, 1900: 390, 1995: 101

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tillsammans med några få hus, bl.a. en f.d. skola och komministergård, på en markerad höjd med vida utblickar över Vadstenaslättens södra del ca 10 km väster om Mjölby.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Romansk stenkyrka, sannolikt byggd på 1100-talet. Utseendet är känt genom Elias Brenners teckning från ca 1670. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare kor som avslutades med en absid, till synes dekorerad med rundbågsfris och lisener. Det höga, smala västtornet tillkom sannolikt på 1200-talet. Mot söder vette ett stort vapenhus som tillbyggts under senmedeltiden. Kyrkorummet välvdes på 1400-talet och målades av mäster Amund. Målningarna överkalkades på uppmaning av biskop Enander omkring 1670. Tornet och absiden revs på 1700-talet, varvid koret förlängdes åt öster och erhöll rundad avslutning (teckning av Joh. F. Kock från 1800-talets början). Riven år 1886, när ny kyrka uppfördes, troligen på samma plats. Inventarierna från kyrkan intar en central prats i Statens historiska museum medeltidssamling sedan 1884.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan invigdes år 1887. Den består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i öster och i väster ett torn. Sakristian är vidbyggd nordöstra änden av långhuset. En utbyggnad i nordväst för WC och pentry tillkom 1993-95 (ej med på planritningen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör. Tornet har hög spetsig spira, långhuset sadeltak. Exteriören pryds av en tandsnittsfris under kyrkans takfall och en rundbågsfris på tornets översta våning. Ingång mitt på långhusets sydsida samt genom tornet i väster; tornportalen är markerad med en hög, spetsig gavel. Långhuset täcks av kryssvalv, polygonvalv över koret som förenas med långhuset genom rundvälvd bågöppning. Valven är målade i mörkt blått med inslag av dekormålning i kontrasterande färger. Korets valv och väggar täcks av figurativt måleri, utfört av Ludvig Frid 1898. Korets glasmålningar med evangelistbilder insattes 1910. Predikstolen härrör från byggnadstiden, liksom sannolikt även den slutna bänkinredningen, orgelläktaren i väster och övrig inredning. Altartavlans korsfästelsescen målades av Ludvig Frid 1898. Inredningen fick sin nuvarande färgsättning, efter förebild av den ursprungliga, vid en restaurering 1993-95.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.