Stäng fönster Vaggeryd kn, BONDSTORP 13:1 BONDSTORPS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Bondstorps kyrkogård har sannolikt medeltida ursprung. Det fi nns inga uppgifter om kyrkogården innan 1829 års kyrkoinventering. Då omnämns en materialbod i kyrkogårdens nordvästra hörn (där klockstapeln ursprungligen stod) och en stiglucka i söder, båda timrade och rödfärgade. Vidare omnämns en socken- och fattigstuga från 1828 samt ett stall för prästens hästar, vilka troligen låg utanför kyrkogården. 1829 fanns ännu ingen trädkrans och som inhägnad fungerade de vid den tiden ännu vanliga timmerbalkarna, vilka här var rödfärgade. Även i öster fanns en ”port”, målad i svart och vit oljefärg, med en timvisare av sten på ena grindstolpen. På ett fotografi från 1901 omges kyrkogården av ett vitmålat trästaket. Nuvarande trädkrans av lind är tämligen nyplanterad. Någon gång innan 1922 utvidgades kyrkogården åt öster. Trästaketet slopades och ersattes av en häck. Man sparade dock den gamla trädkransens östra rad, vilken delvis kvarstod ännu 1952. En kompletterande trädkrans planterades kring utvidgningen. På ett fl ygfotografi från 1935 kan man se hur tvärgångar av grus sticker in mellan varje gravrad. Större delen av gravarna har grusbädd, några med inramande häck, andra med stenram som kan ses på fotografi er från 1941. Någon uppdelning mellan allmänna och enskilda gravar har ej funnits under 1900-talet. Arkitekt Malte Erichs kyrkorestaurering 1953-54 medförde även förändringar på kyrkogården. Huvudingången fl yttades från söder till väster där en trappa anlades. De gamla smidesgrindarna och stolparna fl yttades likaså dit. En nyupptagen ingång till sakristian föranledde en grusgång dit. 1982 ersattes häcken kring kyrkogården med nuvarande trästaket, vilket till formen påminner om det från förra sekelskiftet. 1988-89 företogs en större ”renovering” av kyrkogården varvid gräsmattan jämnades, lutande gravvårdar rätades och planteringar skapades. Av 70 äldre vårdar behölls 15 på plats medan ett tiotal fl yttades till nordvästra delen av kyrkogården som ”kulturgravar”. Vid detta tillfälle införskaff ades ljusarmaturer i form av ”gammaldags” stadsmässiga gatlyktor, en form som inte har någon hävd på en landsortskyrkogård. Sannolikt var det vid detta tillfälle som i princip alla grusbäddar, stenramar, häckar och tvärgångar slopades till förmån för hela och mer lättklippta gräsytor. |
