Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Halmstad kn, GETINGE 3:81 GETINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - GETINGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 651, 1900: 1280, 1995: 2192

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i östra utkanten av Getinge tätort, med pastorsexpeditionen belägen strax invid i sydost. Sydväst om Getinge passerar Suseån. Kyrkan ansluter till vägen som varit kustens huvudväg under lång tid. Strax norr om kyrkan finns lämningar efter hålvägar. Kyrkan ligger på gränsen mellan kustens slättbygd och skogsmarken i öster. Socknen består av ungefär lika delar öppen odlingsmark som skogsmark. En runsten från medeltiden, tidigare inmurad i kyrkan, står sedan 1937 i tornets bottenvåning.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster. I väster ett brett torn med ett gravkor på norra sidan (nu rum för äldre inventarier), och i kyrkans nordöstra del en vidbyggd sakristia. Delar av en medeltida kyrka ingår i den nuvarande byggnadens västra del. Denna hade romansk planform med rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Ett stentorn, möjligen från äldre medeltid (Jacobsen 1993) fanns i väster och ett vapenhus av okänd ålder i söder. År 1794 tillkom på tornets norra sida det Brummerska gravkoret för personer från godset Fröllinge. Det nuvarande tornet uppfördes 1819, troligen delvis med återbruk av medeltidstornets murar. Vid en ombyggnad 1830 revs vapenhuset och byggnaden förlängdes österut, efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom-Carlsson (ritningen visar dock rak östvägg med avskärmad sakristia). Sakristian på kyrkans norra sida tillkom 1890, varefter sakristieportalen i öster igensattes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av stora rundvälvda fönsteröppningar. År 1890 förändrades kyrkans exteriör, då bland annat tornets överdel byggdes om och försågs med ett förhöjt mittparti efter ritningar av Carl Fahlström, Göteborg. Vid arkitekt Burt Stenbergs restaurering 1952 förenklades tornöverdelens arkitektur. Huvudingång genom tornets bottenvåning. Interiören präglas av klassicismens formspråk. Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv med markerad taklist (efter en biskopsvisitation 1773 togs enligt uppgift ett plant innertak ner och ersattes med ett trätunnvalv med målningar av Johan Blomberg, Halmstad). Altaruppsatsen från 1845 och predikstolen från 1860 är båda i nyklassisk stil.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en rikt dekorerad dopfunt i trä, snidad av Marcus Jäger 1687.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.