Stäng fönster Linköping kn, LJUNG 1:9 LJUNGS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården i Ljung på vanligt vis växt fram kring den medeltida kyrkan. Mycket lite kan sägas om kyrkogårdens ålder, eftersom inte heller kyrkplatsens ålder går att fastställa. Sannolikt tillkom Ljungs kyrka dock som gårdskyrka till en stormansgård på platsen, Ljungs säteri låg tidigare intill kyrkan. Ingenting finns idag bevarat av medeltidens begravningsskick. Vid mitten av 1600-talet härjade en våldsam eld i Ljung som ödelade hela byn, kyrkan, kyrkogården och dess gravvårdar. En ny kyrka uppfördes. Vid 1600-talets slut renoverades den klockstapel som stod på kyrkogården. På arealavmätningskartan från 1696 har kyrkogården den rektangulära planformen som den har idag. Fram till mitten av 1700-talet, då en korsarm tillbyggdes, fanns ett gravvalv över släkten Ahlgren vid kyrkan. Sannolikt omgestaltades kyrkogården också i samband med att den nuvarande kyrkan stod färdig 1798 på initiativ av riksrådet och lantmarskalken Axel von Fersen d ä. Samtidigt uppfördes ett gravvalv i kyrkan där von Fersen d ä, som avlidit redan 1794, var den förste att begravas. Von Fersen d ä var under många år lantmarskalk, dvs ordförande i Riddarhuset, och talesman för adelsståndet och därmed en betydelsefull politisk kraft i landet. Även sonen, den berömde Axel von Fersen d y, är begravd i gravvalvet. Denne var i sin ungdom chef för regementet Royal Suedois i Frankrike och deltog som ett av de högsta befälen i LaFayettes franska undsättningskår till amerikanarna under frihetskriget, där han bland annat deltog i slaget vid New Orleans. Von Fersen var nära vän med kungaparet i Frankrike och hade till och med en förmodad kärleksaffär med drottningen, Marie Antoinette. Han organiserade också två flyktförsök för deras del undan den franska revolutionen. I Sverige blev han en inflytelserik politiker och liksom fadern lantmarskalk. 1810 föll han offer för och dödades av en lynchmobb på torget utanför Riddarhuset. Denna var troligen iscensatt av politiska motståndare, och fullt tillräckligt med trupper för att kunna ingripa fanns på plats utan att något räddningsförsök gjordes. I gravvalvet vilar också ytterligare åtta närmare släktingar avlidna mellan 1800 och 1849. Om släkten von Fersen minner även ett gravmonument framför kyrkan Inne i kyrkan förvaras också två begravningsvapen. I kyrkan finns Axel von Fersens minnesplakett skänkt av Amerikanska staten 1990 som tack för hans insatser i frihetskriget (till vänster). Invid monumentet finns en stor informationstavla om Ljung och von Fersen. Norr om koret ligger tio större röda kalkstensgravhällar utlagda. Flera av dessa är idag mycket svårlästa. Lyckligtvis är de inventerade och avritade av Sune Ljungstedt på 1980-talet, se bilaga till denna rapport. Samtliga är från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Mot östra muren står också två äldre vårdar lutade. De är huggna med barockens klassiska stildrag och båda är försedda med änglar och hjärtan. De var ursprungligen resta över rättaren Anders Håkanson, död 1752 efter att ha tjänstgjort som rättare på Ljungs slott i 36 år, och nämndemannen Nils Jonson i Släta, död 1756. I Ljungstedts inventering ingår också en sönderslagen gravsten från 1844 av vilken Ljungstedt hittade sex fragment i östra muren samt ytterligare fem gravvårdar från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal vilka togs bort från kyrkogården 1989. Sammantaget finns det alltså uppgifter om och ett stort antal vårdar bevarade som är ungefär samtida med den nya kyrkans uppförande. De äldsta på plats bevarade gravvårdarna står båda i kvarter IV öster om koret. En vacker kalksten rest över skolläraren och organisten Israel Allin 1892 och en liten smal grå kalkstensvård med en barockängel och text i guldbokstäver rest över den ettåriga flickan Evi, död 1896. 1929 togs ett flertal träd ned på kyrkogården vilket vållade en del debatt i bland annat Östgöta Correspondenten. Kyrkogården har idag mycket få gravvårdar som är äldre än ca 1960. Detta tyder endera på att en relativt radikal omläggning av kyrkogården gjorts vid denna tid, eller att man under de senaste årtiondena haft som bruk att plocka bort alla äldre vårdar. Kyrkogårdsutvidgningen och tillkomsten av minneslunden skedde i början av 1990- talet. |
