Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sotenäs kn, VÄGGA SKÄRGÅRD 1:1 HÅLLÖ FYRPLATS

 Anlaggning - Historik

Historik
Under 1830-talet planerades en fyr utmed farleden förbi Väderöarna och vidare ut mot Kungshamn på Västkusten. I dessa diskussioner fanns såväl Väderöarna som Sälö med i diskussionerna innan man slutligen bestämde sig för att fyren skulle uppföras på klippan Hållö, nära stora inloppet till Kungshamn. Ritningar och byggnadsbeskrivning upprättades. Ett byggnadskontrakt slöts med Jonas Jonsson, som precis blivit klar med fyrarna i Göteborgs skärgård. Åren 1841-1842 uppfördes ett cirka tio meter högt, cylinderformat stentorn. I toppen monterades en spegelapparat, bestående av nio paraboliska speglar med lika många rovoljelampor inom lanternin. Vidare byggdes ett bostadshus av timmer (panelat och rödmålat 1844) samt ett uthus. Fyren tändes hösten 1842. I samband med fyrplatsens tillkomst revs en båk, uppförd 1812.
1844 byggdes en ny brygga.
1868 byggdes torntoppen om och försågs med en konisk påbyggnad med en linsapparat av andra ordningen med tillhörande lanternin. Den invändiga trappan ersattes av en spiraltrappa av järn.
Samma år byggdes ett nytt bostadshus på källare för fyrmästaren samt ett dass. Bostadshusets stomme bestod av stående spontad plank som täcktes med panel. Taket hade spåntäckning. Byggnaden ritades av L. Fr. Lindberg och tillverkades av snickerifirman Bark & Warburg i Göteborg. Gamla bostadshuset byggdes om, gamla uthuset byggdes till och en ny brunn anlades.
1887 byttes rovoljelampan från 1868 ut mot en fotogenlampa.
1892 byggdes en fotogenbod, enligt typritning.
1894 uppsattes en knallapparat i fyrtornet.
1895 byggdes ett vakthus för mistsignalstationen.
1899 lades skiffertak på äldsta bostadshuset.
1901 uppfördes en byggnad för förvaring av knallpatroner.
1907 installerades luxlus i fyren.
1911 byggdes en bagarstuga.
1921 byggdes en segelbod.
1924 byggdes ett nytt dass och levererades en fotogencistern till platsen.
1932 byggdes en brygga av betong och järn samt uppsattes en båtkran.
1935 upptags fyren i förteckningen över statliga byggnadsminnen.
1936-37 uppfördes ett nytt bostadshus på källare åt fyrvaktaren av virke från det nedlagda fyrhuset på Klövskär. Det gamla fyrmästarhuset tillbyggdes med två bislag. Dessutom anlades en stenmur runt tomten, en ny brygga av betong vid båthamnen samt en ny borrbrunn.
1947-48 elektrifierades fyren och bostadshusen. Vidare inreddes tvättstugan till badrum.
1948 anordnades en cirkulär radiofyr, vidare ett nytt maskinhus och ny nautofonapparat.
1951 installerades en reservkraftanläggning för fyren och mistsignalapparaten.
1952 installerades en automatisk brandskyddsanläggning i maskinhuset.
1953 moderniserades köksinredningen i tjänstebostad.
1969 automatiserades fyren. Då togs linsen från 1869 ner och ersattes av modern fyrteknik. Fyrplatsen avbemannades samma år.
Evert Taubes nämner Hållö fyr i sin visa "Det var Blue Bird av Hull" som skildrar den dramatik som ett skeppsbrott måste ha inneburit för de inblandade: "Han fick Hållö fyrs blänk, fast av saltstänk och snö/han stod halvblind - han fick den i lo,/och i lä, där låg Smögen, hans hem där hans mor/just fått brevet från Middelsbrough./Nå vad säger Du Karl, går hon klar? - Nej, kapten!/Vi får blossa, för här är det slut!/Vi har Hållö om styrbord och brott/strax i lä!/Ut med ankar! Båtarna ut!/"
Visan om Blue Bird är i och för sig en kombination av flera verkliga skeppsbrott och personer men bygger ändå på verklighetens grund. Den amerikanska briggen Blue Bird, på resa från Riga till New York, förlorade visserligen riggen i hårt väder norr om Hållö den 26 augusti 1871, men gick aldrig under. Det gjorde däremot ett annat fartyg samma dag, skonerten Flora, vars besättning räddades under dramatiska former av manskapet i Smögens då sju år gamla räddningsbåt.

KÄLLOR: Thunman, Dan. Sveriges fyrplatser - en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, (Norrköping: Sjöfartsverkets tryckeri) 2000. ISBN: 91-86502-19-0
Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Smögens lotsutkik. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1997-06-03. Dnr 221-9278-96