Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ödeshög kn, BROBY 1:13 STORA BROBY VÄDERKVARN

 Anlaggning - Historik

Historik
Stora Broby väderkvarn har troligen inte haft några föregångare på platsen. Enligt muntliga uppgifter byggdes väderkvarnen 1897 av byggmästare Daun. Det eventuella årtalet i cementgolvet är visserligen 1896, men bygget kan ha stått färdigt 1897. Kvarnen var enbart avsedd för Brobys behov och hade ett par stenar. Sista malningen skedde i början av 1930-talet. På bottenvåningen stod en traktordriven gröpkvarn, som fortfarande finns kvar. Väderkvarnen är en s k holländare i tre våningar utan sockelvåning. Denna typ kallas ibland för jordholländare.

Kvarnen är byggd i tre våningar med åttkantig konisk utformning. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående locklistpanel. Mot norr sitter kvarndörren. På andra våningen finns ett rombiskt fönster med träspröjs och glasrutor. På översta våningen finns ett rektangulärt stående fönster i norr med trasig träspröjsning. Flertalet glas saknas. Kvarnens tak har en rundad pyramidform. De tätt stående takbrädorna är täckta med våder av spikad papp. På bottenvåningen är golvet gjutet och har spruckit. Golvet ligger på kalkstenar och i cementen syns siffrorna 896 samt delar av bokstäver. Troligen syftar det på årtalet 1896. Bokstäverna går inte att tyda. Med plankgolv på kraftiga bjälklag ligger de två övriga våningsplanen. Väggkonstruktionens hörnstolpar är täckta med en rödfärgad stående bräda som samtliga har en avtäckning av trä upptill. Nertill fäster järnkrampor stolparna vid sockeln/golvet. I interiören finns en rund grönmålad skiva där takbrädorna möts. Under takfoten ligger träkonstruktionen som vrider taket med vingarna i rätt läge efter vinden. Taket är höjt över drivaxeln till vingarna som är fyra stycket till antalet, av trä. Kvarnens panel, taktäckning och vingar är bytta i sen tid.
Byggnadskonstruktionen består av åtta stolpar, på bottenvåningen/broloftet med mellanliggande krysstag av trä. Mitt i kvarnen står en gröpekvarn. I väster finns en remskiva till kvarnstenen. På en stolpe finns en blyertsteckning av kvarnen med det rombiska fönstret synligt. I dörröppningen står en mustaschprydd herre med armarna i kors. På träröret/mjöltrumman som det malda mjölet kommer genom finns ett namn skrivet. Det är troligen Oskar. På delar av träkonstruktionen finns tydliga blyertsstreck som markerar olika urtag i virket.

Byggnadskonstruktionen utgörs även på andra våningen/kvarnloftet av stolpar med mellanliggande krysstag av trä. På samtliga åtta stolpar sitter en nara av trä. Funktionen är oklar. Eventuellt kan de ingå i systemet för att vrida kvarnens hätta. I väster finns ett par kvarnstenar som ligger i ett kar av nitad plåt. En binge leder ner säden till kvarnstenen och intill bingen finns kvarnstenens axel.

På översta våningen/säckvinschloftet finns det inga krysstag mellan konstruktionens stolpar. Maskineriet består här av ett kronhjul med träkuggar. På hjulet står bokstäverna O.A.S målade. Bokstaven A kan eventuellt vara ett Ä. En drivaxel av järn går från kvarnens vingar till kronhjulet vars träkuggar löper i ett horisontellt liggande krondrev av trä och under krondrevet finns ett järnhjul, troligen ett stjärnhjul. En rem från järnhjulet har troligen drivit det mindre trähjulet/kvarndrevet, som ligger i väster. En järnaxel går därifrån ner till kvarnstenarna. Ett kugghjul av järn hänger över trappan. Funktionen är oklar och motsvarigheten finns inte på de typritningar av holländare som studerats. Eventuellt kan det vara en hissanordning. Hättan löper runt på en bana av plankor. På en järnskoning löper plankorna med hjälp av lodräta trästycken/styrklackar runt på en nedre, fast, krans av trä. Två av styrklackarna är märkta med siffran 2 respektive 3 i blyerts. De sitter inte i närheten av varandra. Det stora kronhjulet löper med hjälp av en trästång runt i kransen. På den nedre fasta kransen sitter ett antal järnringar på jämna avstånd (16 stycken, varav en är borta). Liksom narorna på kvarnloftet kan de ingå i hättans drivsystem. I golvet vid sex av de åtta stolparna i kvarnens väggkonstruktion finns ett borrat hål. De två övriga stolparna flankerar trappan. Förslagsvis har linor löpt från kvarnloftet genom hålen upp till ringarna i den fasta kransen.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-04-17, Dnr 432-1856-96