Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Östersund kn, HÄGGENÅS PRÄSTBORD 1:7 HÄGGENÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - HÄGGENÅS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 769, 1900: 2035, 1995: 1254

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Befolkningstal 1805: värdet avser år 1810. År 1805 hade Kyrkås och Häggenås tillsammans 864 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger norr om Storsjön för sig på en höjdplatå skilt av ett skogsområde från den stora byn Österåsen. Ca 200 meter norr om kyrkan ligger ruinen av den medeltida kyrkan. De bägge kyrkorna samt prästgårdens odlingsmark utgör tillsammans med Kyrkbodberget i norr Prästbordets ägor.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (HÄGGENÅS KYRKORUIN). Ruinen av den medeltida stenkyrkan, som togs ur bruk på 1830-talet, ligger norr om nuvarande kyrkan. De förfallna och överväxta murarna visar att här stått en kyrka med salkyrkoplan, vars storlek och proportioner daterar den till senmedeltiden. Ruinen har dock inte grävts ut och det har inte kunnat fastställas om salkyrkan tillkommit i ett sammanhang eller genom om- och tillbyggnad av en äldre stenkyrka. En avbildning från 1828 visar att kyrkan då hade högt sadeltak och timrade, sannolikt eftermedeltida, utbyggnader för vapenhus i söder och sakristia rakt i öster. I kyrkogårdens sydöstra hörn stod en fyrsidig klockstapel från 1738 med hög spira och fyra mindre spiror i hörnen.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade kyrkan är uppförd 1831-37 av byggmästaren Anders Jakob Åkerlund från Stockholm. Ritningarna utfördes av byggmästaren Lars David Geting 1829, men reviderades följande år vid Överintendentsämbetet av arkitekt Samuel Enander. Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, utbyggd sakristia i öster samt västtorn, inrymmande vapenhus.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har en nyklassicistisk exteriör med flacka sadeltak över långhus, valmtak med samma takhöjd över sakristian, vitputsade murar och stora rundvälvda fönster. Tornhuven, som tillkom 1877, har en smal åttkantig lanternin med gavelkrön och en hög spetsig spira. Ingång genom tornet samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett välvt valmat innertak. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors framför en på väv målad, monumental skenarkitektur med draperier och putti, utförd 1841-42 av Göran Sundin. Predikstolen från 1837 är utförd av Anders Jonsson i Kougsta. Bänkinredningen och troligen orgelläktaren härrör från byggnadstiden, orgelfasaden från 1860. Vid en restaurering 1921-22 tillkom vindfången, som dekorerades av den i socknen födde skulptören Olof Ahlberg, som också uppfört reliefen från 1946 över dopaltaret i norr. Läktarunderbyggnaden tillkom 1977.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Belägen i en svag sluttning i ett skogsparti utanför samhället. Ritning till en ny kyrka uppvisades av byggmästaren Lars David Geting midsommardagen 1829. Ett lätt reviderat byggnadsförslag av arkitekt Samuel Enander erhölls följande år. Geting lade grunden 1831 men kunde på grund av arbetsanhopning inte fortsätta arbetet, vilket övertogs av byggmästaren Anders Jacob Åkerlund från Stockholm. Invigning skedde midsommarhelgen 1837 varefter den gamla kyrkan revs. Rester av medeltidskyrkan står kvar som kyrkoruin några hundra meter norr om den nuvarande kyrkan. Dagens tornöverbyggnad tillkom 1877.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornportal och mittingång på sydsidan. Senare separat upptagen ingång på nordsidan till sakristian.
Materialet är gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Murarna slätputsade, avfärgade i krämvitt med vita omfattningar och hörnlisener. Kopparklädda portar. Taken är täckta med rödmålad plåt, lanternin och spiran med kopparplåt. Sockeln putsad och avfärgad i grått.

EXTERIÖR - Ursprungligen troligen byggd enligt Enanders ritning från 1830 med några få avvikelser, bl.a. byggdes sakristian högre och försågs med vanliga fönster istället för lunettfönster. Uppgifter om den ursprungliga tornöverbyggnaden saknas men sannolikt utfördes den efter Enanders och Getings ritning med en fyrkantig öppen lanternin. Efter den nya tornöverbyggnadens tillkomst synes exteriören inte ha förändrats förutom eventuellt byte av takmaterial.

INTERIÖR - Ljust putsade väggar och välvt innertak med plafond i mitten inom grå lister. Altarväggen prydes av en monumental skenarkitektur med draperier och putti. Den sträcker sig upp i korvalvet, och utfördes 1841-42 av Göran Sundin. För målningen på väggen spändes 117 alnar väv medan målningen i valvet är utförd direkt på panelen. Ett enkelt förgyllt kors med törnekrans står på altaret, som har målad och förgylld dekor utförd av Salomon Hägglöf och Erik Larsson, Halåsen, på stänkmarmorerad grund. Predikstolen är snidad 1837 av bröderna Anders och Jonas Jonsson i Kougsta och har draperimålning på den bakomvarande muren. Dopängeln, snidad av Jonas Jonsson, är samtida med kyrkan. Konstnären Olof Ahlberg utförde 1922 omfattningarna till södra och västra portalerna samt 1945-46 den polykroma reliefen över dopaltaret. På södra väggen en målning, "Ecce Homo", från gamla kyrkan daterad 1733.
Sluten bänkinredning i fyra kvarter med numrerade dörrar från kyrkans byggnadstid, bänkarna dock moderniserade i senare tid. De främre bänkkvarteren konkavt utformade mot koret. Läktaren troligen från byggnadstiden. Orgelfasaden, ritad av Ludwig Hawerman, tillhör 1860 års orgel, orgelverket byggt 1937. Läktarunderbyggnad med glasade dörrar i det annars välbevarade kyrkorummet.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland