Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, ÖRTOMTA KYRKA 1:1 ÖRTOMTA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Redan på en
arealavmätningskarta över Örtomta från 1729 finns den rektangulära kyrkogården utritad med
en tydlig avgränsning runt kyrkan. Kyrkan är mer centrerad i kyrkogården än idag. Inga
öppningar i omgärdningen redovisas. Öster om kyrkan redovisas något som kan tydas som en
klockstapel. Sydöst utanför kyrkogården står en bod. Norr om kyrkan och kyrkogården
redovisas ytterligare ett område omgärdat av något som tolkas som ett staket. Området har
liknande utsträckning som den markering som markerar kyrkbyn på häradskartan 1867-77,
med undantag för sträckningen i sydvästra hörnet. På arealavmätningskartan från 1729
redovisas dock ett område i nordöstra hörnet som markerats med bokstaven B, samma
markering som kyrkogården som ligger i kyrkans direkta närhet. Eventuellt har det alltså
under 1700-talet funnits ytterligare en kyrkogård norr om kyrkan. Vidare forskning kring
detta har inte varit möjlig inom denna inventering, men kanske är det en pestkyrkogård som
legat där. På häradsekonomiska kartan från 1868-1877 redovisas kyrkogårdens rektangulära
form. Även en trädkrans innanför kyrkogårdsmuren redovisas samt en trädsamling väster om
kyrkogården. Den äldre delen av kyrkogården breder ut sig runt kyrkan och omges av en mur
av gråsten i kallmur med ingångar i söder och väster. Ingången till kyrkogården är försedd
med granitstolpar med smidda järngrindar, sannolikt tillkomna under 1800-talets första hälft.
Öster om kyrkogårdsmuren ligger klockboden, som uppfördes 1877 och ersatte en äldre
”klockstol”. Strax norr därom finns en byggnad, som numer har funktion som gravkapell.
Såväl klockboden som gravkapellet byggdes om 1926 efter ritningar av arkitekt Erik Fant.

Han ritade även kyrkogårdens utvidgning mot norr som gestaltades i en klassisk utformning.
Den rektangulära kyrkogården omgärdas av en trädkrans. Innanför trädkransen går
grusgångar, och från dess långsidor går fyra grusgångar som möts i en rundel som ytterligare
markeras av fyra träd. Ett äldre flygfotografi från 1935 visar den äldre kyrkogårdens sydöstra
delar. Kyrkogården var då gräsbelagd med enstaka grusbelagda gravvårdar omgärdade av
häckar. Ett fotografi från 1944 visar även det kyrkogårdens sydöstra del som nu har en annan
karaktär. Samtliga synliga gravvårdar är grusbelagda och omgärdade av låga häckar. Den
strukturen ändrades under 1980-talet, då kyrkogården gräsbelades och rygghäckar i
nordsydlig riktning planterades. Idag finns dock flera högreståndsgravar med olika typer av
omgärdning kvar på Örtomta kyrkogård.

Ingången i söder tillkom 1840 med enkla granitstolpar och vackra, smidda järngrindar smidda
av smeden Ölander. Ytterligare grindar har funnits vid porten i väster. Grindarna till den
porten tillverkades sannolikt 1821.

Den gamla ringmurens rappning omtalas 1730, alltså bör ringmuren ha varit murad. Dess
omtäckning med spån nämns 1679. Å 1821 togs spånen bort och muren jämnades ovantill.
Förmodligen revs den i sin helhet 1839, då en omfattande planering av kyrkogården ägde
rum. Kyrkogården utvidgades 1862 till nära dubbelt sin storlek.

Klockboden uppfördes 1877 och föregicks av en klockstol byggd av timmer 1801-1802, som
enligt N.M Mandelgrens teckning från 1840-talet låg endast 5-6 meter öster om koret.
Ursprungligen hade klockorna varit placerade i en klockstapel, vilken omtalas 1694.
1882 hittades en murad grav på den plats där klockstapeln tidigare stod strax öster om koret.
På fem kvarters djup (ca 75 cm) hittades en kista av murade täljstensskivor.