Stäng fönster Ragunda kn, NÄSET 2:37 RAGUNDA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Tingshuset är beläget i Ragunda stationssamhälle mitt emot järnvägsstationen, på andra sidan järnvägen. Den 1 januari 1884 öppnades järnvägssträckan Bräcke-Sollefteå för trafik. Järnvägsstationen i Ragunda kom att förläggas ca sju kilometer från själva sockencentrum varför en ny centrumbildning växte fram runt stationen. Före järnvägens ankomst till Ragunda hölls ting på olika håll i socknen. Under större delen av 1800-talet hölls ting i J O Bergvalls gård i Pålgård, nära Ragunda kyrka. Då järnvägen kom till Ragunda yrkade Fors, Håsjö och Hällesjö socknar att ett tingshus skulle byggas och att det skulle ligga i närheten av Ragunda järnvägsstation. Tingshuset med vaktmästarbostad uppfördes åren 1897-98 Tingshållaren fick hyra tingshuset med lösöre och hade rätt att under tingssammanträdena hålla restauration i huset och att under mellantiderna nyttja huset med inventarier som hotell. Det sista tinget hölls 1970 och tingshuset används idag för fritidsaktiviteter. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Jämtlands län, 1989-08-03. Dnr 221-5038/89 TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - När Ragunda tingshus uppfördes i slutet av 1800-talet bestod Jämtlands östra domsaga av tingslagen Ragunda, Revsunds, Brunflo samt Hackås och Näs tingslag (Bihang till SFS 1878 nr 27 s. 3). Innan tingshuset stod färdigt hölls tingen i Bergvallsgården i Pålgård men under 1700-talet hölls de på olika gästgiverier i tingslaget, bland annat i byarna Stugun, Ammer och Kullsta. Från slutet av 1700-talet blev Pålgård mer eller mindre tingslagets ordinarie tingsställe och gästgiveriet Bergvallsgården kom att fungera som tingslokal fram till våren 1897. I samband med järnvägsdragningen mellan Bräcke och Sollefteå uppkom frågan om att flytta tingsstället till en tomt i närheten av Ragunda station vilken uppfördes 1884 (Andersson, 1957, s. 241ff). Det var socknarna Fors, Håsjö och Hällesjö som yrkade på flytten medan andra invånare i tingslaget hellre såg att man bibehöll det gamla tingsstället (Andersson, 1959). I april 1893 avgjordes frågan av Kunglig Befallningshavande som beslutade att tingshus skulle uppföras i närheten av Ragunda järnvägsstation omkring sju kilometer från sockencentrum där ny bebyggelse växte upp. Ragundaborna anförde visserligen besvär mot detta beslut men utan att få gehör. Vid kommunalstämman i juni 1895 förelåg en skrivelse från kronofogden Pehr Söderman där han meddelade att han fått i uppdrag att övervaka tingshusbygget. På tingshusbyggnadsskyldiges årliga stämma valdes en "tingshusbestyrelse" bestående av kronolänsman Gustaf A. Velander, inspektor Herman Silén i Fors och kommunalstämmoordförande Erik Edström. Fyra år senare stod huset färdigt. Sammanlagt hade det kostat 37 718 kronor och 84 öre att uppföra, en summa som fördelades efter byggnadsfyrk på tingslagets kommuner med följande belopp: Ragunda 12 320,40 kr, Fors 7098,97 kr, Hällesjö 4 827,86 kr, Håsjö 3039,47 kr, Stugun 8061,21 kr och Borgvattnet 2370,92 kr. Eftersom det ansågs viktigt att på tidigt stadium anlita en tingshållare annonserades i god tid innan huset stod klart, och vissa möbler införskaffades. Den som antogs som tingshållare skulle få hyra tingshuset och dess möbler, och under tingen ha möjlighet att "hålla restauration". Däremellan kunde huset användas som hotell. Tingshållarens rättigheter och skyldigheter reglerades noggrant i skrift. Förutom tingshuset består tingsmiljön av en vaktmästarbostad och stallbyggnad som är utformad i enlighet med tingshusets utformning, om än mindre och enklare. Till miljön hör också en välvd stenkällare belägen bakom vaktmästarbostaden. Miljön är belägen på en kulle ovanför Ragunda station, avsides från annan bebyggelse. För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument. För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1996-10-09, Andersson, Anton: Ragunda, min hembygd, Pålgård 1957, Andersson, Anton "Seder och bruk i Ragunda kring 1800-talet" I: Ragunda tingslag Östersund 1959 |
