Stäng fönster Arvika kn, GLAVA KYRKA 1:1 M.FL. GLAVA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GLAVA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1634, 1900: 3456, 1995: 1066 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag höjdsträckning i utkanten av en större uppodlad sprickdal väster om Glafsfjorden i Västvärmlands centralbygder. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1735-38 och ersatte då en liten träkyrka med medeltida ursprung, belägen på en udde i Glasälven c:a 7 km söder om nuvarande kyrkplats. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (GLAVA KYRKPLATS). Medeltida träkyrka. Vid en utgrävning 1941 blottlades träkyrkans grundstenar, belägna på gården Fors ägor. Förmodligen hade den ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakt avslutat kor. Den skall ha tillbyggts på 1680-talet, med förlängning av långhuset och torn i väster. Altaruppsatsen från 1600-talet är bevarad i nya kyrkan (nedan). DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan uppfördes 1735-38 och består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Arkitekt till kyrkan var Christian Haller, Karlstads domkyrkas murmästare. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans planform är typisk för byggnadstiden, men exteriört har kyrkan genomgått flera förändringar, däribland tillkom västtornets nuvarande spira samt utbyggnaden framför sydportalen 1892, efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Murarna, överdragna med vitfärgad puts, genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Det brutna taket är belagt med skiffer, medan tornhuv, lanternin och spira är inklädda med kopparplåt. Ingång i väster samt via utbyggt vindfång mitt på långhusets sydsida. Även interiören genomgick vittgående förändringar under det sena 1800-talet, vilka emellertid till stor del avlägsnades vid restaureringen 1930, då Sven Brandel verkade som arkitekt. Vid detta tillfälle fick kyrkorummet ny bänkinredning, vars utseende dock återgår på förlagor från 1700-talet. Vid 1930-talets restaurering lyfte man fram åtskilligt av kyrkans äldre karaktär; brädvalvets figurativa dekoration, målad 1753 av Hans Georg Schüffner, framtogs. Äldre inventarier, som den av Isak Schullström år 1738 utförda predikstolen och altaruppsatsen från 1693, konserverades och återfick ursprunglig plats. Madonnaskulptur och dopfunt från 1200-talets senare del konserverades och insattes i en nisch i nordväggen. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001; rev. 2003. |
