Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, SKEDA KYRKA 1:1 M.FL. SKEDA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.
Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Det äldsta
kända gravmonumentet är en runsten som tillsammans med en annan kalkstenshäll låg
som tröskelsten i början av 1900-talet. På hällen var två runor iakttagbara. Enligt Brate
sannolikt början på ordet efter. All annan text är utplånad. Stenen har nummer OG 114.
Flygfoto

I november 1680 hölls sockenstämma och där diskuterades bl a klockstapel och att två
syllar om 18 alnar i första hand skall huggas ned på varje rote och framköras till platsen
för byggandet av klockstapeln. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).

Från 7 februari 1690 finns följande beslut:
”Om dhen remnade kyrkiomuren blef slutit, at bielkar skola framföras, och i god tijd
achta om kyrkian, at skadan icke blifver obotelig. Nils i L Gåra mente at dhe skola
kunna få bielkar i L Gåreskogen och hans grannar skola wara med och huggia dhem,
och sedan för betalning framföra. Till bygningen behövas, som muremästaren Pehr
Larsson i Linköping säger, 4 ankar, Item 4 pund jern, den 11 Maij skall arbetet
begynnas, dhertill framföres 4 slaner och ett lass bommar, 2 såsom store sparrar,
slanerne framföres Ånwäga. Item kommer, arbetsfolket skall komma i rättan tijdh, som
solen uppgår. 40 Tjodler kopp skall muremästaren hafva i arbetzlöön. Item maaten”.
(Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).

Den 30 november 1699 ”höltz effter wanligheten ordinarie Sockenstämma, närwarande
Mag Gudmund Annelius, Hr Sven Bengtsson, Sexmännen, Kyrkiowärdarne, och the
öfriga Församblingens Ledamöter, som icke laga förfall hade”. På sockenstämman
diskuterades bl a kyrkogårdsmuren. ”Efter som man ingenledes har thenna förledna
Sommar kunnat få några dugeliga murmästare til then så länge omtalte
Kyrkiogårdsmurens färfärdigande, utan så många man hafver tillitt, af them, som man
hafver spordt kunna giöra förswarligit arbete, hafver varit hindrade, har wårt goda upsåt
icke ännu wunnit sin effect. Men nu instälte sig efter begäran Olof Swensson i Erstorp
ifrån Nykihls socken, som giorde förslag på 6 läster kalk, 30 las pinnesten, med hwad
mehr, och med honom giordes aftahl, at han skal komma föliande wår, uti Aprili, thet
första som man kan hantera murning, och giöra detta arbetet, då kalk och annat behör
skal liggia redo för honom som och största delen redo i Sommar är framfört, och tå skal
ha få 1 dr om dagen i arbetslöön, men för kyrkiofönstrets inmurande, wil han icke taga
dagelöön utan en summa, om whilken man tå får sluta med honom, när han thet andra
arbetet företager”. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).

Den 7 augusti 1709 sammankallades församlingen i sakristian och där talade pastorn om
att klockstapeln var uppskruvad och omlagad så gott det nu gick av klockaren i
Linköping Anders Olofsson. Förutom maten som pastorn bjudit Olofsson på, begärde
han 4 Caroliner för arbetet. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).
Den 29 februari 1729 hölls allmän sockenstämma och då kom församlingen överens om
att för kyrkans medel beställa två bjälkar, vilka skulle stötta upp den sida av
klockstapeln som börjat luta. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).
På den allmänna sockenstämman 19 maj 1734 meddelas att klockaren Kinberg, Pehr i
Wisäter och ryttare Asp arbetar med spåning av muren och för varje famn i kvadrat är
ersättningen en daler kopparmynt. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).

17 maj 1735 avhandlades följande:
”Begärtes af Hr Lind i Måhlbäck Wächenhuset till grafställe för sig och sina barn,
hwaremot hanbetalar aderton dahler kopparmynt: församlingen med pastor samtyckte,
at samma grafställe kommer nu Hr Lind til, när de aderton dahler äro lefvererade. (Från
Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).

Den 30 november 1741 på den allmänna sockenstämman påmindes det om täckandet av
ringmuren till våren. Den 9 maj 1744 fortsätter diskussionen om klockstapeln och
lagandet av denna, det meddelas att fyra bjälkar är framkörda, 30 november samma år
meddelas att stapeln är reparerad. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).
År 1750 börjar byggmästare Petter Frimodig uppföra ett torn vid västra gaveln, vilket
står färdigt fyra år senare, i och med detta mister den förfallna klockstapeln sin funktion.
Den 2 maj 1762 diskuterades beskärning av träden samt att plantera nya träd runt
kyrkogården. Den 20 maj 1764 berättas att trädgårdsmästare Bengt Näring haft besvär
hösten innan att plantera träd på kyrkans norra del som varit svårplanterat men som nu
genomfördes och det tackades han för. Den 29 maj 1765 beslutas att kyrkogårdens norra
mur ska lagas. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).

På sockenstämman 28 september 1794 bestämdes följande:
”Åtog sig Wistrand i Hult, att med det första, sedan han undfått wirke, förfärdiga dubbla
portar till kyrkogården åt Landswägs-sidan, för tjugu plåtar eller sex Riksdr 32 skg, i ett
för at för bägge portarna, som böra ofwantill blifwa jämna eller lika höga.”
”Beslöts att liken hädanefter begrafwas på kyrkogården i den ordning, som whar och en
dör, hwarmed så fort någon skall begrafwas, straxt göres början bakom kyrkans östra
gafwel och sedan i ordning åt söder.” (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754).
Den 16 november 1834 hölls sockenstämma. ”Äfvenledes väckte Hr Fänrik v Feilitzen
frågan, om icke, då under närvarande, ehuru Gudi lof! Ännu ej hit sig sträckte, farsot det
varit svårt att i soknen erhålla tjenliga platser för serskildta kyrkogårdar, hvar och en
äfven i sådant dödsätt önskade hvila närmare sina anförvandter och för övrigt den rätta
kyrkogården i vanliga fall är nog inskränkt, det kunde låta sig göra, att Församlingen för
kyrkans åkrar i Orlunda gärde, finge tillbyta sig lika stor rymd vid kyrkogårdens östra
sida att till kyrkogården inläggas, i hvilken önskan äfven öfrige Herrar och Soknemän
instämde. Undertecknad ordförande (Magn Bårni), som på lön innehafver det mästa af
den jord, som är ifråga att tillbytas, ville gerna gå församlingens önskan till möte; men
då han med nästa 1 maji afträdde lönen och sysslan, begärde han, att frågan finge hvila
tills Efterträdaren vore utsedd och tillträdt, då med honom härom finge upgöras vid
nästa Walborgsmässosockenstämma; dock medgivande, om Cholerafarsoten
dessförinnan inom Socknen utbrytes, att dylika lik få på ifrågavarande plats begrafvas.
Härmed förklarade sig Församlingen belåten.” (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok,
1754).

Det framgår inte ur tillgängligt källmaterial, när den nya kyrkogården tillkommit.
Dateringen av den äldsta gravstenen brukar vara en mycket god indikation vad gäller
invigningsdatum för en ny anläggning. I detta fall är den äldsta vården från 1951.
I augusti 1994 mottog länsstyrelsen en ansökan om att få anlägga en minneslund på
Skeda kyrkogård. I januari 1995 beviljades ansökan.