Stäng fönster Vänersborg kn, FLICKSÄTER 2:23 HJOBERGS KRUKMAKERI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Den förste kände krukmakaren av släkten Hjoberg var Lars Hjoberg, som var född 1760. Mellan åren 1778-1782 gick han i lära hos krukmakarmästa-ren Johannes Kihlberg i Vänersborg. Kihlberg fick burskap i Vänersborg 1776, men flyttade redan 1780 till Hjo. Lars Hjoberg följde tydligen med sin mästare till Hjo. Huruvida han tog namnet Hjoberg eller Joberg som färdig gesäll är oklart. 1788 var han verksam i Uddevalla och 1815 avlider han där. Lars Hjobergs söner Olof, född 1789 och Gudmund född 1795 i Uddevalla fortsatte i faderns spår. Det var Gudmunds son Martin August, född 1819 som uppförde krukmakarverkstaden i Västra Bodane. I mitten av 1800-talet kom krukmakaren Martin August Hjoberg vandrande från Uddevalla till Vestra Bodane lerkärls- och kakelugnsfabrik i Frändefors socken i södra Dalsland. Fabriken hade startats av kronofogden J Berger 1829 och är ett tydligt exempel på den verksamhet som drevs i anslutning till större gårdar på landsbygden. Efter en kort tids anställning uppförde han egen verkstad på det närliggande hemmanet Norra Flicksäters utmark. Vid den här tiden fanns det ungefär ett tiotal krukmakarverkstäder på den dals-ländska landsbygden. Efter Martin Augusts bortgång 1894 övertogs verk-staden av hans son Carl. När han avled 1918 övertogs i sin tur verkstaden av hans son Albin Hjoberg, som blev den siste krukmakaren på heltid i verk-staden. År 1929 flyttade familjen till Färgelanda och Albin utbildade sig till murare och fortsatte vara krukmakare på fritiden. Hans son Edgar Hjoberg utbildade sig också till murare och var krukmakare på fritiden. Krukmakeri-et ägs numera av Frändefors hembygdsförening. Tillverkningen bestod av både kakelugnar och krukmakargods, som krukor, mjölkfat, kannor, pottor, ljusstakar, tranlampor, blomkrukor och lergökar. Mest uppmärksammade har dock de hjobergska kakelugnarna blivit. Popu-lärast lär, enligt uppgift, en grönlaserad kakelugn med skänk varit. De ka-kelugnar som tillverkades var ofta blyglaserade med stänk i koppar eller manganoxid. År 1873 uppges det i handlingarna till femårsberättelserna att tillverkningen bestod av 25 kakelugnar för 375 och diverse kärl för 200 -. Den största avsättningen för produkterna skedde på de omkringliggande marknaderna. Hjobergs sålde sina kärl på marknaderna i Brålanda, Hälle-mon, Sunnanån och Bäckefors i Dalsland, Vänersborg och Lilla Edet i Väs-tergötland samt Uddevalla, Saltkällan och Rabbalshede i Bohuslän. Till marknaderna hade de också med sig prov på kakel till kakelugnar. Christer Järlgren uppger att Hjobergs hade med sig provpannor, som bestod av över-blivna reservpannor, till marknaderna så sent som 1912. Albin Hjoberg till-verkade den sista kakelugnen 1928 och övergick därefter istället till att sälja och mura upp kakelugnar. Dessa var tillverkade på Björnbergs lerkärls- och kakelfabrik i Södra Mellby och vid Uppsala-Ekeby. KÄLLA: Förslag till byggnadsminnesförklaring av Hjobergs krukmakeri. Länsstyrelsen Västra Götalands län. 2007-09-25 |
