Stäng fönster Ydre kn, RYDSNÄS 2:1 VÄSTRA RYDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har vuxit fram sedan medeltiden. En lantmäterikarta från 1699 visar en i det närmaste kvadratisk kyrkogård, något utsträckt i norr/söder. Vid pesten 1710 utvidgades kyrkogården åt söder, med 13 alnar i bredden (ca 7,8 meter), detta utrymme skulle användas för dem ”som i farsoten kunde avlida”, efter då gällande föreskrifter att bereda särskild begravningsplats för pestlik. I samband med den starka dödligheten i rödsot 1773 yrkade prästerskapet om anläggande av en särskild kyrkogård för döda i rödsot, detta förslag avslogs dock av församlingen. 100 m NÖ om kyrkan finns registrerat en pestkyrkogård (RAÄ 26). Kyrkogårdens gamla indelning med ättehagar upphörde 1796. Kyrkogården var omsluten av ett timrat övertäckt plank, som med ständigt beslutade reparationer alltid var i skröpligt tillstånd, även efter det att underhållet delades på hemmanen och några torp. Det utbyttes slutligen mot en stenmur som började sättas 1799, beslut om detta hade redan tagits 1767. På ett fotografi från 1882 av den gamla kyrkan ser man klockstapeln sydväst om kyrkan. En äldre klockstapel skadades av åskan 1686 och återuppfördes året efter av byggmästaren Mattias Schröder från Gripenberg i Säby. Fotografiet visar även en hög gråstensmur som utgör dåvarande kyrkogårdens södra begränsning. En lantmäterikarta från 1875: ”Karta öfver såväl gamla kyrkoplan som den från Pastorsbostället Rydsnäs afsöndrade jorden till plan för ny kyrka m. m.” ger en god bild av förhållandet mellan gamla och nya kyrkan och kyrkogården. |
