Stäng fönster Oskarshamn kn, BOCKARA 22:1 BOCKARA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Initiativet till att bygga en kyrkogård i Bockara togs 1933 av Mörlunda församling dit Bockara vid den tiden hörde. Kyrkogården skulle omfatta 10 000 kvadratmeter och ritningarna gjordes av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson, Kalmar. Runt den rektangulära kyrkogården byggdes en vallmur av natursten. En ingång fanns i norr och i söder avsattes plats för ett kapell. Gångsystemet var rätvinkligt i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Huvudgången fram till kapellet skulle markeras av planterad liguster som formklippts till pyramider. Utmed kyrkogårdsmuren i öster och väster skulle större familjegravplatser finnas medan mindre familjegravplatser och enskilda gravplatser planerades i rader. Den befintliga tallskogen skulle i hög utsträckning sparas. Dessutom skulle häckar av liguster och tuja samt björkar, lönnar och granar planteras. Av dessa arbeten förefaller man inte ha planterat de formklippta ligustrarna medan övriga genomfördes. Bockara kyrkogård anlades i en brytningstid mellan olika stilideal. Det strikta klassicistiska formspråk som dominerat utformningen av svenska kyrkogårdar sedan mitten av 1800-talet hade nu börjat ifrågasättas till förmån för en friare utformning. År 1915 vann arkitekterna Gunnar Asplunds och Erik Lewerentzs bidrag en stor arkitekttävling om utformningen av en ny kyrkogård i Enskede, söder om Stockholm. Resultatet blev Skogskyrkogården som idag klassas som en viktig milstolpe i modern svensk landskapsarkitektur. De båda arkitekternas ambition när det gällde landskapets utformning var att göra så lite som möjligt. Gångar, terrasser m.m skulle understryka det naturliga landskapet, inte behärska det. Man använde sig också av ett nordiskt växtmaterial med mycket tall och björk. Eldbegängelserörelsen var vid den här tiden på frammarsch och en av förutsättningarna för anläggandet av Skogskyrkogården i Enskede var att man skulle bereda rum för den typen av gravplatser. I Bockara fanns förutsättningarna för att arbeta på liknande sätt. Den plats man tänkte sig för den nya kyrkogården var bevuxen med tallskog som man valde att göra till en del av kyrkogården. Det växtmaterial som fanns på platsen kompletterades med planteringar av träd och buskar som känns naturliga på platsen. Året efter arbetet med kyrkogården påbörjades byggdes en klockstapel. Den ritades av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, och byggdes i trä samt täcktes med spåntak. Bygget, som stod klart 1935, leddes av byggmästare Ador Vidén. År 1938 påbörjades planeringen för att bygga ett kapell. Även dessa ritningar gjordes av arkitekt Johannes Dahl. Kapellet stod klart 1940. År 1960 fanns långt framskridna planer på att utvidga kyrkogården i söder. Ett förslag uppgjordes av trädgårdskonsulent Gösta Engstedt. Som ett första steg skulle en byggnad som rymde redskapsbod och toaletter för kyrkogårdsbesökarna byggas i det nya områdets nordvästra hörn. Detta var den enda del av projektet som kom att genomföras. Den nya kyrkogårdsdelen skulle ha fått en friare utformning än den äldre delen. Tallskogen på platsen skulle sparas så långt det var möjligt och korta rader eller grupper av gravplatser placeras i terrängen där det var lämpligt. Totalt räknade man med 500 nya gravplatser. Gångsystemet skulle med de oregelbundet placerade gravplatserna bli slingrande. I sydvästra hörnet tänkte man sig en ceremoniplats för friluftsgudstjänster och jordfästning. Platsen skulle utmärkas av ett träkors och en katafalk av sten. Den gamla kyrkogårdsdelen omgavs av en vallmur men den nya skulle istället få en gärdesgård. Förbindelse med den äldre delen av kyrkogården skulle ordnas med två öppningar vallmuren. Istället för att bygga ut kyrkogården valde man på 1980-talet att utöka antalet gravplatser inom den gamla kyrkogården. Man anlade då en rad med gravplatser utmed kyrkogårdens vallmur i norr. Denna rad har betäckningen E. Under 1990-talet utökades antalet gravplatser på nytt. Det gjordes genom en ny rad i kanten mot naturmarken. Denna fick betäckningen F. Idag finns en yta utmed kyrkogårdens södra mur, område G, som kan användas för gravplatser. För 3-4 år sedan togs tujahäcken mellan de ryggställda raderna i område C bort eftersom den börjat vissna. Planer finns på att även ta bort tujahäcken i kvarter B eftersom den också är på väg att vissna. År 2001 anlades en minneslund i skogen väster om den gång som leder fram till kapellet. Ursprungligen uppläts gravplatserna kronologiskt i gravkvarteren. Spår av detta kan man ana eftersom de äldre gravvårdarna i kvarteren ofta ligger samlade. Detta har man numera frångått och idag kan man välja sig gravplats var man önskar på kyrkogården. |
