Stäng fönster Mörbylånga kn, SEGERSTAD 1:1 M.FL. SEGERSTADS FYRPLATS
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik En kyrkogård bör ha funnits i och med att den första kyrkan uppfördes på platsen, men hur den sett ut vet vi inte. Så långt man kan följa kyrkogården bakåt i tiden, har den nästan kvadratiska kyrkogården dock varit omgiven av en stenmur. I väster stod en klockstapel, den äldsta kända omtalad redan i slutet av 1500-talet. Klockstapeln som Frigelius avbildade 1753 var bygd 1704 av Staffan Håkansson från södra Möre. Det var en enkel klockbock, krönt av en huv med små gavlar. Den var i så skröpligt skick 1807 ”att den runkar vid starka ringningar”. Därför var det nödvändigt att ringa försiktigt. När nya kyrkan stod färdig, flyttades den ena klockan upp i tornet, varefter stapeln revs. Petrus Frigelius ritade av både norra och södra sidan av kyrkan och kyrkogården. Skisserna visar en kyrkmur av rektangulära stenar som gick runt om kyrkogården. I både det nordvästra och det sydvästra hörnet av kyrkogårdsmuren fanns stigluckor med små sadeltak av trä avbildade. Utanför muren i väster stod den redan nämnda klockstapeln. År 1807 finns en uppgift att en ny port murades i väster och något senare murades den norra ingången igen. Nuförtiden finns två ingångar, ett par grindar i väster och söder. Invid den västra grinden är en klivstätta med en stenhäll med inskriften: ”Wandringsman /tänk på ändan/1776/SS/Pastor”. På ett vykort från 1880-tal syns muren runt kyrkogården. Portstolparna är uppmurade av kalksten möjligen syns en grind av järn. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Segerstads församling berättar något om hur kyrkogården då såg ut. Det har tidigare funnits stigluckor men de finns ej längre skriver kyrkoherde Arnold Olofsson. Han berättar vidare att det förutom de träd, alm, ask och lind, som var planterade runt kyrkogården också fanns buskar av buxbom inne på kyrkogården. På kyrkogården fanns endast enskilda gravar och inga allmänna. Jordkullar förekom men gravplanerna var oftast utslätade utan beläggning skriver Olofsson vidare. Det fanns inga regler hur stora för vårdarna fick vara. Vårdarna var gjorda av kalksten eller granit. På vårdarna angavs persondata och bynamn men sällan bibelord. En speciell gravplats menade Olofsson var Prästen Johan Peter Ölanders grav. Fotografier samt vykort från 1950- och 60-talet visar gravplatser omgärdade av låga häckar med grusade planer samt en del gravplatser med murgrönskullar. Söder om kyrkan syns en grusad gång runt kyrkan. Efter 1960-talet skedde en förändring som innebar att omgärdningar och murgrönskullar togs bort och de grusade planerna såddes in med gräs. Detta gjordes för att rationalisera skötseln av kyrkogården. År 1992 får församlingen ett tillstånd av länsstyrelsen att ta bort tre träd vid södra muren. Eventuellt skulle nya träd planteras i luckor vid västra muren. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström Ragnhild, Segerstad kyrka särtryck ur Kalmar Nations Skriftserie, 1978. Vol LIII. Uppsala 1978 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntlig information Katarina Bengtsson, Sydölands församling |
