Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Botkyrka kn, ERIKSBERG 2:9 BOTKYRKA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Botkyrka kyrka invigdes enligt Botvidslegenden 1176 av Vilhelm, biskopen i Strängnäs och Stefan, landets förste ärkebiskop. Tornet byggdes strax därefter och ingår tillsammans med långhusets två västliga travéer i dagens kyrka. Under högmedeltid ersattes det lägre och smalare koret med en förlängning av långhus och kor i öster.
Botkyrka kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Botkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området
Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karaktäristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet.
Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t Botvids fädernegård, belägen strax väster om kyrkan. Hammarby utgör sedan medeltiden socknens kyrkoherdeboställe.
Namnet Bothwidia Kirkia började användas under tidig medeltid efter martyren och skyddshelgonet Botvid. Efter att Botvid blivit dödad lät brodern Björn uppföra en träkyrka 1129 på gårdens ägor, till minne av Sankt Botvid som lidit martyrdöden. Den ersattes av en romansk stenkyrka, Bothwidiia Kirkia, som omfattade de två västliga travéerna av dagens kyrka och invigdes 1176. I kyrkan bevarades Botvids reliker och Botkyrka kyrka blev en känd pilgrims- och vallfartskyrka. På 1200-talet instiftades ett prebende vid Strängnäs stift, omfattande Botkyrka och Salems kyrkor som underhåll åt en medlem i domkapitlet och stora jordegendomar förvärvades. Vid reformationen 1527 drogs det andliga frälsets egendomar in till staten.
Fyra runstenar finns vid kyrkan, varav en ligger oåtkomlig i vapenhusgolvet, en sten med skadad inskrift står mot kyrkans yttervägg vid sydöstra hörnet, en delvis synlig sten i marken under sydvästra hörnet av tornet samt fragment av en runsten inmurad högt upp på kyrkans norra yttervägg nära sakristian.
Den enda kända patronusgraven från Mälarområdet är den i Botkyrka kyrka.
I kyrkan har funnits både nord- och sydportal från 1300-talets förra hälft i den gotiska förlängningen av kyrkans kor, troligen för att pilgrimer skulle kunna defilera genom kyrkan i samband med vallfart till den helige Botvids reliker.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Muntlig information från församlingens organist 2006
Bennet, R, Botkyrka kyrka. Sveriges kyrkor. Band IV, häfte 1, Uppsala 1975 (huvudsaklig källa)
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands Kyrkor 1250-1350, Uppsala 1987
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.