Stäng fönster Huddinge kn, VÅRGÅRDEN 1 VÅRBY GÅRDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Vårby Gårds kyrka uppfördes åren 1974–75 och invigdes den 25 maj 1975 av biskop Ingmar Ström. Den är ritad av arkitekt Harald Thafvelin, som här åstadkommit en kyrkobyggnad, som blivit vida känd för sin arkitektur och färgsättning. Skulptören Birger Boman var med vid planeringen och byggandet av kyrkan. Den är en av Sveriges första postmoderna byggnader präglad av en färgglad och fantasifull arkitektur. Harald Thafvelin (1920–1995) var verksam som arkitekt från mitten av 1940-talet, först som anställd men från 1961 med egen verksamhet i Stockholm och från 1978 som professor i formlära vid Lunds Tekniska högskola. Han har ritat såväl villor som stadsplaner och Vårby Gårds kyrka föregicks av kyrkogårdar i Vreta kloster, Arboga och Stora Tuna, församlingshem i Eskilstuna samt kyrkorestaureringar i Mo, Knivsta, Husby Oppunda, Degerfors, Anderstorp och Huddinge. Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §. S:t Mikaels församling, bildad den 1 januari 1989 genom delning av Huddinge församling, omfattar Vårby och Segeltorp med drygt 20 000 invånare. En stor del av befolkningen i Vårby har utländsk bakgrund och i kyrkan firas gudstjänst på flera språk. Från mitten av 1940-talet verkade en kyrklig arbetskrets för att en kyrka skulle uppföras i Vårbydelen av Huddinge. Under 1960- och 1970-talen byggdes stora bostadsområden i Vårby. Behovet av en kyrka med samlingslokaler var stort och församlingens önskemål redovisades i ett detaljerat program som omfattade kyrka med 250 sittplatser och förvaringsmöjligheter för ytterligare 100 stolar samt församlingslokaler och pastorsexpedition. Vidare skulle kyrkan ligga inom behörigt avstånd från tunnelbanan och vara väl anpassad för rörelsehindrades möjligheter att ta sig fram till anläggningen. Förändringar gjordes i stadsplanen för den centrala delen av Vårby Gård för att ge plats åt anläggningen och arkitekten Harald Thafvelin fick uppdraget att i nära samarbete med kyrkorådet rita kyrka och församlingsgård. Däri ingick även att svara för färgsättning, utsmyckning och inredning samt projektering av marken runt byggnaden. I ett tal i kyrkan i samband med orgelns invigning 1978 har Harald Thafvelin uttryckt följande tankar: ”Grekisk form från Jesu tid har inspirerat mig. Eller snarare. Det är deras tankar som format mig. Jag har format i min tur”. Arkitekten har utgått ifrån att upplevelsen av arkitekturen blir starkare om helheten separeras i delar och frigörs från varandra. I Vårby Gårds kyrka har detta tillämpats fullt ut. Kyrkan är sammansatt av detaljer och byggnadsdelar där det mesta har en djupare mening än vad det första intrycket ger. Färgspelet har stor betydelse där klara färger samspelar på ett oväntat sätt med varandra, med rummen och med byggnaden. |
