Stäng fönster Stockholm kn, DJURGÅRDSKYRKAN 1 DJURGÅRDSKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Djurgårdskyrkan uppfördes 1827-28, i första hand som skolhus men den kom även att nyttjas som kyrkolokal. Byggnaden uppfördes på initiativ av grosshandlaren och varvsägaren John Burgman och det var också han som donerade den till dåvarande Kongl. Djurgårdsförsamlingen. Djurgårdskyrkans arkitekt är okänd. Från och med 1865 användes byggnaden endast för skolverksamhet men omdanades 1880 till kyrka och har sedan dess fungerat som sådan. Redan på 1700-talet fanns det starka önskemål från Djurgårdsborna om en egen församling och kyrka. Eftersom det var långt till Hedvig Eleonora kyrka, som länge var församlingens enda kyrka, hölls gudstjänster och andaktsstunder under många år i provisoriska lokaler i Djurgårdsstaden. 1827-28 lät grosshandlaren och ägaren till det på Djurgården belägna Lothsackska varvet, John Burgman (1764-1833), uppföra den byggnad som idag går under namnet Djurgårdskyrkan. Dess huvudfunktion var att tjäna som skollokal för barnen till varvets många arbetare. 1830 donerade Burgman byggnaden till församlingen. Ända fram till tidigt 1900-tal var det nämligen kyrkan och stadens olika församlingar som stod för skolverksamheten och skolhusbyggandet i Stockholm. Enligt donatorn fick byggnaden även användas som gudstjänstlokal vilket också skedde. 1867 beslöt emellertid kyrkostämman att gudstjänstverksamheten skulle upphöra eftersom den var störande för skolans verksamhet. Det ursprungliga stora rummet i bottenvåningen som använts både som skolsal och kyrksal delades därvid upp i fyra rum och den ursprungliga predikstolen m m togs bort. Redan cirka tio år senare, 1878, togs en ny skola i bruk på Djurgården, dagens Djurgårdsskolan, vilket innebar att den gamla inte längre behövdes. Vid denna tid fanns diskussioner om att uppföra en helt ny kyrka på Södra Djurgården. Bland annat ritade arkitekten J F Åbom år 1880 ett förslag till centralkyrka på ön. Samma år fattades dock beslutet att omdana 1820-talets skolbyggnad till kyrka. Egentligen var den tänkt som ett provisorium men har sedan dess varit Djurgårdsbornas kyrka. Det var vid 1880-talets ombyggnad som kyrkorummet i stora drag fick sitt nuvarande utseende med bl a altarpredikstolen. Kyrkan kom att vid församlingsdelningen 1906 tillhöra den nya Oscars församling. Under 1970-talet var kyrkan under en tid nedläggningshotad och en försäljning av kyrkan diskuterades. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen von Ajkay, A m fl, Tidernas Stockholm. Kulturmiljöer av riksintresse, Stockholm 1990. Corin, C-F, Oscars församling 50 år, Uppsala 1956 Djurgårdskyrkan - ett andligt hem. Broschyr, utan ort och år Malmström, K, Oscarskyrkan, Sveriges kyrkor Stockholm IX:2, Stockholm 1975 Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Rengmyr Lövgren, B, Den gröna stadens kyrka. Djurgårdskyrkan 175 år, Stockholm 2003. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. Nuvarande Djurgårdskyrkan i Djurgårdsstaden snett emot Skansen byggdes som skolhus 1828 av grosshandlaren och varvsägaren Johan Burgman. Flertalet invånare på Djurgården vid denna tid utgjordes av fattiga personer, båtsmän och andra, mest med anknytning till sjöfart. Området tillhörde Hedvig Eleonora församling men saknade broförbindelse. Därför kom byggnaden att så snart den var färdig även användas som kyrka. Sedan 1880 används den enbart för gudstjänster och för aktiviteter anordnade av Oscars församling, dit kyrkan hör sedan 1906 då Hedvig Eleonora församling delades. Djurgårdskyrkan har en helt profan prägel. Det panelade trähuset med 12 våning under brutet tak och med frontespis mot Djurgårdsslätten kan liknas vid huvudbyggnaden på en mindre herrgård i nyklassicistisk stil. Kyrkan är orienterad i norr-söder med huvudingång i södra gaveln. Via en liten hall når man kyrkorummet som har altarpredikstol i norr med sakristia t.v. bakom väggen.. Det enskeppiga gudstjänstrummet med platt trätak delas av längsgående, smäckra träpelare. Övervåningen inrymmer församlingslokaler. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 |
