Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Flen kn, ÅRDALA 2:1 ÅRDALA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ÅRDALA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 703, år 1900: 1067, år 1995: 304

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en moränhöjd i odlingsmark i ett fornlämningsrikt område ca en km väster om Båvens strand centralt på sörmländska sjöplatån. Årdala kyrka med ålderdomshem, kyrkstall och skola ingår i Vibyholm Årdalas riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Av den äldsta stenkyrkan, troligen uppförd under 1100-talet, kvarstår ännu större delen av långhuset och ett i förband murat västtorn. Efter en medeltida ombyggnad under 1300-talet erhöll kyrkan salformad plan och sakristia vidbyggdes. 1861 förlängdes långhusets nord- och sydmur västerut, vilket resulterade i att medeltidstornet kom att omslutas. Då revs också ett vapenhus, troligtvis av senmedeltida datum. Förändringarna skedde efter ritningar av arkitekt Abraham Nyström och på bekostnad av ägaren till närbelägna Stäringe, friherre Aug. Th. Adelsvärd.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade murar genombryts av fönsteröppningar med svagt, spetsbågig välvning. Den befintliga västportalen bröts upp 1734. Medeltidskyrkans ursprungliga sydportal igenmurades delvis till fönsteröppning 1861. Efter förändringarna 1861 har det gamla västtornet karaktär av gaveltorn. Den nuvarande tornhuven härrör från 1778. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet är välvt i fyra travéer, varav ett stjärnvalv täcker korpartiet (iakttagelser ovan valven tyder på att kyrkan efter korutvidningen ägt ett trätunnvalv). De förändringar som företogs i interiören 1861 har i betydande grad eliminerats vid en restaurering 1951, under ledning av slottsarkitekt Ove Leijonhufvud. Bland annat tillkom då ny predikstol och bänkinredning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.