Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Filipstad kn, NORRA FILIPSTAD 1:221 FILIPSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - FILIPSTAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 655, år 1900: 3533, år 1995: 8419

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbröts 1611 ur Färnebo. År 1971 införlivades den sistnämnda i Filipstad församling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Filipstad fick stadsrättigheter 1661, men hade redan dessförinnan fungerat som huvudort för järnhanteringen i Bergslagen. Den nuvarande stenkyrkan från 1700-talet, belägen på en udde i sjön Daglösen, har föregåtts av flera äldre träkyrkor.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta träkyrkan, Färnebo sockenkyrka, låg vid Kallhyttan väster om staden. På platsen finns sedan 1941 en minnessten. Möjligen flyttades kyrkan så småningom till Övre torget i Filipstad.

II: Under 1600-talets första hälft påbörjades en ny träkyrka. Genom tillbyggnad senare under 1600-talet erhöll den korsformad plan. Ett torn i väster hörde sannolikt också till de äldsta delarna. Den mest genomgripande ombyggnaden skedde med början år 1704 under ledning av byggmästare Måns Rank. Kyrkan vidgades då med 8 alnar. Även tornet genomgick omfattande förändringar. En sakristia tillbyggdes på 1740-talet. Kyrkan brann ned vid en våldsam eldsvåda 1775 och ersattes med en ny på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Förslaget till den nya kyrkan upprättades av murmästaren Johan Elfström från Stockholm, men ritningarna omarbetades inom överintendentsämbetet, sannolikt av överintendenten själv Carl Fredrik Adelcrantz. Ritningarna stadfästes 1776. Den kyrka som invigdes 1785 motsvarar till planformen i stort sett den nuvarande. Kyrkan har korsformad plan med tresidigt avslutat korparti samt västtorn. Den vidbyggda sakristian på korpartiets nordsida är sannolikt samtida med korskyrkan, medan en motsvarande utbyggnad på sydsidan är sekundärt tillfogad. Vid den senaste större restaureringen på 1930-talet inrymdes sakristian under västläktaren. Såväl exteriört som interiört har kyrkan behållit sin gustavianska stilkaraktär.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är ut- och invändigt vitputsade samt genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans exteriör livas med pilastrar och profilerat listverk; korskyrkan har kopparplåtstäckta mansardtak, medan tornet kröns av huv och lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt i korsarmsgavlarna. Kyrkorummet är helt övervälvt, väggar och valv putsade och avfärgade i vitt. Altaruppsats och predikstol är ritade av Jean Eric Rehn och förvärvades 1789. På 1930-talet utfördes en större restaurering av kyrkorummet med ombyggnad av bänkarna, ny altarring, breddning och förändring av altaruppsatsen. Förutom dessa åtgärder skedde också ommålning av interiören samt konservering av viss inredning. Arkitekt var F. Wetterqvist. Åren 1975-78 utfördes en rad invändiga arbeten, då bl a ett kapell i södra sakristian inreddes och norra sakristian blev förvaringsplats för textilier. En ny sakristia tillkom istället under orgelläktaren. Under norra sidoläktaren inbyggdes expedition och förråd för vaktmästeri.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.