Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nyköping kn, RUNTUNA KYRKA 1:1 RUNTUNA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - RUNTUNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1069, år 1900: 1226, år 1995: 710

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Runtuna kyrka i den södra delen av sörmländska sjöplatån är belägen på en kulle i åkern i ett landskap med sprickdalar och skog. Invid kyrkan ligger prästgården och en äldre skolbyggnad. Alléer leder till prästgården samt till Runtuna gård norr om kyrkan. Ingår i riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Runtuna kyrka har korsformad plan med långsmalt kor i öster, samt sakristia och gravkor på korets nord- respektive sydsida. Det i väster belägna vapenhuset utgör sannolikt återstoden av ett påbörjat eller delvis nedmonterat västtorn (uppgift från 1579 kan tyda på att tornet störtat samman). Av den äldsta stenkyrkan, uppförd förmodligen vid 1100-talets slut, kvarstår långhuset, den östra delen av koret samt delar av ett samtida västtorn. Korets ursprungliga gestaltning i öster är inte känd. Korets nuvarande, långsträckta form är sannolikt resultat av en ombyggnad redan under 1200- talet. Sakristian tillbyggdes troligen under 1200- eller tidigt 1300-tal. Framför långhusets sydvästportal uppfördes under senmedeltiden ett vapenhus. Landshövding Mårten Lindhielm på Lindö lät uppföra gravkoret 1706. Korsarmarna fogades slutligen till det äldre långhuset 1759-62. I samband med denna omgestaltning revs vapenhuset och en ny huvudingång togs upp i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kring långhuset grupperar sig de övriga, lägre byggnadskropparna. Alla har sadeltak; så även gravkoret, som emellertid erhöll denna enklare takform först 1839 efter att tidigare ha haft huv. Kyrkan är putsad och avfärgad i gult med vita hörnkedjor och portalomfattningar, gravkoret är rött, med pilastrar och listverk i grått. Ingångarna i söder och väster har rusticerade omfattningar. De höga, senmedeltida valven präglar kyrkans interiör. I koret höjer sig två rundbågar över kryssvalven - ett udda arrangemang som syftade till att bevara valvmålningar från 1400-talets förra hälft. Dessa fragmentariskt bevarade målningar är utförda av den så kallade Fogdömästaren. Kyrkan rymmer även måleri från andra perioder, liksom ett flertal medeltida träskulpturer. Halva norra korsarmen avdelades 1954 till gravkapell.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.