Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falun kn, RÅDHUSET 1 FALUN

 Anlaggning - Historik

Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - I mitten av 1600-talet upprättades en ny stadsplan för Falun som vid den tiden nyss hade fått sina stadsprivilegier (Olsson, 1991). Vid det stora torget förlades kyrkan, vilken påbörjades 1642, och 1646 inleddes byggandet av ett kornhus som skulle inrymma böndernas tiondespannmål. I samband med dessa nydaningar beslutade borgarna att också uppföra ett "för staden skönt och värdigt rådhus" det vill säga ett rådhus av sten (Olsson, 1991). Staden erhöll bidrag från drottning Kristina och rådhuset byggdes på den grund som ursprungligen var avsett till kornhuset. Kalket köptes från bönder i Rättvik, Boda, Järna och Älvdalen. medan tegel införskaffades från tegelbruket i Rankhyttan. Rådhuset stod i stort sett färdigt att tas i bruk vid mitten av 1650-talet.

Rådhuset var från början uppfört i en våning men enligt källorna dröjde det inte länge förrän en andra våning påbörjades (Olsson, 1991). I slutet av 1670-talet hade arbetet påbörjats men huset ansågs inte fullbordat förrän 1749 då en inskription sattes upp ovanför entrén: "Stadens rådhus grundadt och uppbyggdt igenom Drottning Christinae frikostighet och sedermera vid 100 års förlopp under Konung Fredriks milda regering medelst Landshöfding C.G Wennerstedts, Assessoren och Bergmästaren S. Troilii, Borgmästaren P. Dalenii försorg förbättradt och fullbordadt år 1749."

År 1761 härjade branden i staden och förutom rådhuset, som fick stora skador, förstördes ungefär 2/3 av all bebyggelse. För reparation och återuppbyggnad användes ritningar av markscheider Eric Geisler och byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle. Mer än 10 000 dagsverken gjordes på bygget. När rådhuset stod klart inrymde det två rådsalar, en större och en mindre, stadskällare, apotek, bostad för källarmästare, arrestlokaler och vinkällare. Arkiv- och brygghus, auktionskammare, fähus, stall, drängstuga, betjäntkammare, vagnslider och byggnader för får och höns fanns på gården.

Byggnaden fungerade som rådhus från 1600-talets andra hälft fram till 1964 då rådhusrätten i Falun drogs in och staden förenades med det norra tingslaget i Falu domsaga. Vid inventeringstillfället fungerade byggnaden som stadskansli och kommunal representation.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-04-28, Olsson, Sven Daniels, "Falu stads rådhus", Falu kommun och Dalarnas museum, 1991