Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Lessebo kn, SANKT SIGFRID 7 HOVMANTORPS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1845-47 som ersättare för en träkyrka av medeltida ursprung men på ny plats. Den gamla kyrkplatsen är bevarad som ödekyrkogård. Beslutet om nybygge togs 1823 och församlingen fick 1827 K Majts tillstånd att uppföra även den nya kyrkobyggnaden av trä. Ärendet blev sedan vilande till 1838. Ritningar utarbetades 1842 av Theodor Edberg. Som byggmästare omtalas Johannes Johansson, Färgestad. Kyrkan invigdes 1847 av biskop Christofer Isaac Heurlin.

PLAN OCH MATERIAL - Korskyrka med kor och sakristia i öster samt utbyggt torn i väster. Sakristian delas genom en förstuga i två utrymmen, av vilka det ena används som kyrkomuseum. Ingång genom tornet samt båda korsarmarna. Separat ingång till sakristian från öster. Planen följer Edbergs reviderade ritning från 1842. Uppförd av liggande timmer på stensockel. Reveterad och vitkalkad med vitmålade trädetaljer. Taktäckning av kopparplåt. Kyrkorummets väggar är vävspända och vävmålade.

EXTERIÖR - Även kyrkans exteriör följer Edbergs reviderade ritning och kännetecknas av en rik artikulering genom pilastrar, listverk och omfattningar i klassicerande stil. Den åttkantiga lanterninens ursprungligen enligt ritningen glasade öppningar är sedan 1920 igensatta och försedda med tornur.

INTERIÖR - Interiören är relativt välbevarad. Ingrepp i korpartiet gjordes dock vid renoveringen 1981, då bl a bänkar och kyrkvärdsbänkar avlägsnades i koret och det nuvarande, fristående altarbordet tillkom. Såväl den kolonnställning som omramar altartavlan, som predikstolen, sakristiedörrarnas omfattningar och tidigare även altarringen är gjorda enligt Edbergs förslag. Den nuvarande altartavlan, "Kristi uppståndelse", är en kopia efter Carl Blochs målning 1875 i Jacobs kyrka i Köpenhamn och utförd av Anders Persson år 1902. Den ursprungliga altarprydnaden utgjordes av ett förgyllt kors och emblem bestående av bok, kalk och palmkvist mot blå bakgrund med det allseende Gudsögat. Predikstolens ljudtak var tidigare prytt med stjärnor på mellanstycket i enlighet med Edbergs ritning. Ritning till orgel och orgelläktare anskaffades 1845. Orgeln tillkom dock först 1862. Fasaden följer i huvudsak Johan Fredrik Åboms ritning från 1845. Den nuvarande färgsättningen i kyrkorummet, vilken delvis är främmande för kyrkans karaktär, härrör från renoveringen 1962. Före renoveringen år 1900 omtalas predikstol och läktare vara vitmålade, altaret svart och bänkinredningen målad i en gulaktig ton.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993