Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY KRÄMAREN 4 KV KRÄMAREN 4

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET KRÄMAREN - Kvarteret Krämaren är oregelbundet till formen och beläget i innerstadens östra del. Det gränsar till Hästgatan i norr, Knägränd i öster, Kryddgränd i söder och Wallérs plats i väster. Kvarteret finns utsatt som planerat område redan på 1646 års karta. Området har antagligen varit bebyggt längre än så med tanke på dess närhet till Hästgatan, som ända sedan medeltiden varit en viktig farled från Österport ner till stadskärnan och hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnumren 38-41 och 43-44.
Tomtindelningen i kvarteret har skiftat sedan 1600-talet. På kartan från 1696-97 utgör de två nordligast belägna tomterna, nuvarande fastigheterna Krämaren 1-2, en gemensam fastighet. Den västra tomten, nuvarande Krämaren 3, motsvarades av två skilda tomter där delen mot Wallérs plats även innefattade en bit av nuvarande Krämaren 4. Krämaren 5, längst i söder, har bildats genom sammanslagning av två tomter som finns markerade redan på 1697 års karta. Den nuvarande tomtindelningen har kvarteret haft sedan 1800-talets andra hälft. Under 1600- och 1700- talen var kvarteret i huvudsak glest bebyggt med trä- och stenhus och tillhörande uthus.
Kvarteret är idag indelat i fem fastigheter. På Krämaren 3 finns en stenbyggnad som är uppförd i etapper och vars äldsta delar möjligtvis är av medeltida ursprung. Den äldsta bebyggelsen finns annars i kvarterets sydöstra del på Krämaren 4 och 5, med bostadshus i trä från 1700-talet respektive sten från 1800-talets mitt. Kvarterets övriga bebyggelse utgörs huvudsakligen av större stenbyggnader med affärsverksamhet, uppförda mellan 1900 och 1950.
KRÄMAREN 4 - Krämaren 4 är kvarterets minsta fastighet. Den ligger insprängd i kvarterets södra del och gränsar till Knägränd i öster. På kartan från 1696-97 utgörs fastigheten av en tomt tillsammans med den del av nuvarande Krämaren 3 som då löpte utmed Wallérs plats. På tomten skall det ha funnits ett trähus med gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på tomten, som då benämndes Klinteroten III:43 och var något större än idag, ett trähus och ett stall, båda med brädtak. Troligtvis motsvarar trähuset, helt eller delvis, den nämnda 1600-talsbyggnaden, vilken finns kvar än idag. På kartan från 1883 har fastigheten fått sin nuvarande avgränsning.
På fastigheten finns idag ett bostadshus i delvis reveterat skiftesverk, placerat på klintkanten mot väster, samt ett gårdshus av silikattegel från 1953, placerat invid den nordöstra tomtgränsen. Gränsen mellan bostadshuset och tomtgränsen på dess baksida utgörs nu av en balkong/veranda. Den är i trä och i enkelt utförande. Tidigare har det funnits en äldre veranda på samma plats.
Gården har en liten trädgård som mot norr avgränsas av plank och mot söder av intilliggande fastigheters byggnader. Mot Knägränd finns en dubbelport i grönmålat trä. Porten har återhållsamt utformad snickarglädje och är rundad upptill. Längst åt söder, mellan huvudbyggnaden och den intilliggande byggnaden på Krämaren 5, finns en gång som numera är inbyggd under ett plåttäckt tak. Ingången och planket ut mot gränden har gjorts av falbrädor från ett äldre tak. Planket är tjärsmort.
Gården är belagd med cementplattor och gräs. Växtligheten består av enstaka träd och buskar samt en del planteringar längs byggnaderna och de omgärdande planken.
Bostadshuset är byggnadsminnesmärkt. Med sin slutna gårdsmiljö speglar fastigheten tydligt den bebyggelse som uppkom på Klinten under 1700-talet, men som längs handelsstråken oftast bytts ut mot större bebyggelse under 1800-talets senare hälft.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7