Stäng fönster Mörbylånga kn, GÅRDBY KYRKA 1:1 GÅRDBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Platsen där man valde att bygga Gårdbys nya kyrka var en gammal centralplats i området. Söder om kyrkan finns två gravfält från järnåldern. Länge fanns också två runstenar på kyrkogården. Av dessa finns idag endast en kvar. Den bevarade stenen har en text som lyder: Härtrud reste denna sten efter sin son Smed, en god man, Halboren, hans broder sitter i Gårdarike. Brandr högg rätt, därför kan man tyda. Kanske är runstenen ett tecken på att det redan under 1000-talet fanns en träkyrka i socknen. På 1200-talet byggdes en stenkyrka på den plats där kyrkan i Gårdby ligger idag. Vid denna tid bör även en kyrkogård ha anlagts. Hur den såg ut vet vi idag inte. Den första kända avbildningen av kyrkogården är en lantmäterikarta över Gårdby by från 1726. Kartan visar en rektangulär kyrkogård som omger kyrkan i alla väderstreck, men mest plats finns det söder om kyrkan. I öster och väster finns ingångar som troligen är försedda med någon form av stiglucka. En noggrannare avbildning finns från 1749. Den är gjord av Petrus Frigelius. Han har avbildat kyrkan och kyrkogården både från norr och söder. Hans bilder visar att kyrkogården hade en mur. Man kan också se de båda ingångarna i öster och väster. Söder om kyrkan finns på teckningen ett stort träd. I kyrkogårdens sydöstra hörn står en rest sten som kan vara en av runstenarna. Samma utseende har kyrkogården på N I Löfgrens avbildning från 1818. Denna visar kyrkan från öster. Ingången i öster förefaller nu har fått en mer påkostad stiglucka med ett tak krönt av ett kors och fiskbensmönstrade portar. Väster och norr om kyrkan finns flera träd. Kanske har man försökt att anlägga en trädkrans runt kyrkogården. I början av 1800-talet blev det populärt att plantera träd på kyrkogårdarna. Man trodde att dessa kunde hjälpa till och rena luften och marken. Arbetet med att plantera ålades församlingsborna. Varje gård eller by skulle skaffa fram ett antal plantor av lövträdssorter som var fanns i trakten. Omtyckta träd var lind, ask och oxel. Om man gjorde så i Gårdby är dock inte känt. År 1841 byggdes den kyrka som idag finns på platsen. Arbetet med kyrkan påverkade naturligtvis också kyrkogården. Under en tid kom denna att fungera som byggarbetsplats där material förvarades m.m. Den nya kyrkan förefaller ha blivit ungefär lika stor som den gamla troligen användes delar av de medeltida murarna i den nya kyrkan. Kyrkans läge på kyrkogården har därmed inte ändrats. En del av de gamla gravhällarna som ingen gjorde anspråk på användes också i kyrkbygget. I den södra ingångens portal kan man se delar av en stor häll. Det ligger även gravhällar som trappflisor både vid södra och västra ingången. När den nya kyrkan byggdes flyttades den medeltida dopfunten ut på kyrkogården och användes som solvisare. Dopfunten är idag åter placerad i kyrkorummet och används som dopfunt. Vid inventeringstillfället fanns solvisarens fundament kvar och tavlan återfanns uppställd mot kyrkans vägg. I Kalmar läns museums samlingar finns flera äldre fotografier som visar Gårdby kyrka och delar av kyrkogården. Samtliga bilder är tagna från söder. Tyvärr är inte bilderna daterade men de förefaller vara från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Genom att titta på när träd och gravvårdar dyker upp i bilderna går det dock att något sånär ordna dem kronologiskt. Det som förefaller vara den äldsta bilden är tagen från sydväst. Man kan ana flera träd runt omkring kyrkogården. Området framför kyrkan är sandigt men gräset är på väg att breda ut sig. Ett fåtal gravvårdar och två staket av smide eller gjutjärn syns. Ett av staketen står i vinkeln mellan tornet och långhuset. Man kan också se en del buskar och flera gravkullar överväxta med murgröna. De andra bilderna är tagna från sydost på olika avstånd från kyrkan. Gräsmattan, eller snarare ängen, framför kyrkan blir allt tätare. Nya gravvårdar tillkommer men antalet gravvårdar är under hela perioden litet. Den största skillnaden är att man planterar fler och fler buskar och träd. Träden förefaller att planteras utmed gången söder om kyrkan samt den gång som går söderut från kyrkan. Under 1930-talet togs såväl runstenen som solvisaren, d.v.s. den medeltida dopfunten om hand. Den sistnämnda konserverades 1939 av konservator Sven Wahlgren. Från 1935 finns ytterligare ett fotografi över kyrkogården. Det är ett flygfotot som visar kyrkan och kyrkogården från söder. Den gång som går från kyrkogårdens ingång i söder fram till kyrkans ingång i söder kantas nu av en allé av lövträd. Flera träd växer också i kyrkogårdens nordöstra hörn medan det utmed den västra gränsen bara finns ett större träd. Kyrkogården har fortfarande ängskaraktär. I gräset ligger gravplatserna i oregelbundna rader. Flera kan urskiljas som är omgärdade av låga häckar och belagda med grus. Vid enstaka kan man också se en gravvård, men vanligare är fortfarande de murgrönsklädda gravkullarna utan egentlig gravvård. Under 1900-talets andra hälft har Gårdby kyrkogård genomgått samma förändringar som de flesta av våra kyrkogårdar såväl på Öland som på fastlandet har gjort. Gravplatsomgärdningar har tagits bort, gravkullar har jämnats av och hela kyrkogården har sått in med gräs. Förändringen var ett led i den ökade mekaniseringen. Nya gräsklippare rationaliserade skötseln av kyrkogårdarna i en tid när antalet anställda började att minska. När denna förändring påbörjades på Gårdby kyrkogård är dock inte känt. År 1989 gjordes en arkeologisk undersökning på kyrkogården i samband med att man skulle installera toalett i kyrkan. På kyrkogårdsområdet hittades då resterna av två härdar och ett stolphål. Utanför kyrkogårdsmuren i nordost låg tidigare en byggnad som rymde toaletter. Denna fick församlingen tillstånd att riva 2003 eftersom man behövde mer plats för komposter. Byggnaden var uppförd i lättbetong och hade ett tak av svart korrugerade plåt. Troligen hade den uppförts på 1930-talet. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Bogårdinventeringen, Linköpings stift Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Håkansson, Gunnar, Öländska personminnen, Göteborg 1942 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Sandby-Gårdby hembygdsförening, En bok om Sandby-Gårdby, Kalmar 1972 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Stefan West |
